{"canonical_url":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/","content_markdown":"# Cachning\n\n## Vad det är\n\nCachning är praktiken att behålla resultatet av något som redan har räknats\nfram, som ett HTTP-svar, svaret på en databasfråga eller en renderad sida, och\nlämna ut det till senare begäranden enligt regler som säger hur länge resultatet\ngår att lita på och vad som gör det inaktuellt. Verbet är att cacha, och ett\nresultat som sparats på det sättet är cachat. När ett program sparar\nreturvärdena från en enda funktion internt kallas det oftast memoisering.\n\nLagret som håller kopiorna är cachen. Cachning är reglerna runt den, och\nreglerna ska besvara tre frågor. Hur länge är en kopia färsk, alltså duglig att\nservera utan att fråga någon? Hur kontrolleras den när den har blivit inaktuell?\nOch vad tar bort eller ersätter kopian när originalet ändras?\n\nHTTP besvarar alla tre i svarshuvudena. RFC 9111 kallar ett lagrat svar färskt\nså länge dess ålder är lägre än dess färskhetslivstid, som ursprungsservern\nsätter med direktivet `max-age` i `Cache-Control` eller med ett datum i\n`Expires`. Därefter är svaret inaktuellt (stale), och en cache måste normalt\nvalidera det innan det återanvänds. Den skickar då en villkorlig begäran med en\nvaliderare som den har sparat, oftast svarets `ETag` i huvudet `If-None-Match`,\noch om ingenting har ändrats svarar ursprungsservern 304 Not Modified utan någon\nkropp. Kontrollen kostar fortfarande en tur och retur, men den sparar\növerföringen och arbetet med att bygga kroppen en gång till.\n\n```http\nHTTP/1.1 200 OK\nCache-Control: max-age=3600, stale-while-revalidate=60\nETag: \"v42\"\n```\n\nInne i en applikation tar samma frågor andra former. Med cache-aside läser koden\ncachen först, och vid en miss läser den databasen och fyller själv på cachen.\nMed write-through uppdaterar varje skrivning cachen tillsammans med databasen,\nså att en läsning hittar det aktuella värdet. En utgångstid på varje post, dess\ntime to live eller TTL, gör samma jobb som `max-age`. Även en databas kan cacha:\nen materialiserad vy i PostgreSQL lagrar resultatet av en fråga som en tabell,\noch det resultatet ändras först när någon kör `REFRESH MATERIALIZED VIEW`.\n\n## Varför det spelar roll\n\nVarje regel för cachning byter färskhet mot fart, och rätt byte beror på vilken\nsorts data det gäller. En logotyp får vara ett år gammal. Ett produktpris får\nvara en minut gammalt. Ett saldo eller antalet lediga platser bör bekräftas mot\nkällan innan någon agerar på det. Oftast går cachning snett när en och samma\nregel får gälla för alla tre.\n\nStatiska filer får det renaste svaret. När bygget skriver in en hash av varje\nfils innehåll i filnamnet får en ändrad fil en ny URL, och den gamla URL:en kan\ncachas i ett år. RFC 8246 lägger till direktivet `immutable`, som talar om för\nwebbläsaren att svaret förblir detsamma så länge det är färskt, så att den kan\nhoppa över kontrollen även vid en omladdning. HTML-sidan som namnger filerna\nmåste däremot ha kort livstid eller kontrolleras vid varje användning, annars\nfortsätter besökarna att ladda de gamla namnen.\n\nTvå direktiv är lätta att blanda ihop. `no-cache` låter en cache lagra svaret\nmen förbjuder att det återanvänds innan ursprungsservern har bekräftat det;\n`no-store` förbjuder att det lagras över huvud taget. För en sida som ändras\nofta ger `no-cache` tillsammans med en `ETag` aktuellt innehåll och sparar ändå\növerföringen när ingenting har ändrats.\n\nInvalidering är den svåra halvan. RFC 9111 kräver att en cache invaliderar en\nURL när en osäker begäran till den, som `POST`, `PUT` eller `DELETE`, lyckas,\noch samma avsnitt påpekar att det bara når de cachar som begäran passerar. En\nwebbläsare, ett CDN och en applikationscache är tre skilda platser, och att ta\nbort en kopia från en av dem lämnar de andra två orörda. Därför låter de flesta\nsystem utgångstiden vara skyddsnätet och använder uttrycklig invalidering som\nett sätt att bli aktuella tidigare.\n\nEtt inaktuellt svar kan också vara till nytta. RFC 5861 definierar\n`stale-while-revalidate`, som låter en cache servera ett inaktuellt svar under\nett angivet antal sekunder medan den hämtar ett färskt i bakgrunden, och\n`stale-if-error`, som låter den fortsätta servera en inaktuell kopia när\nursprungsservern svarar med ett fel. Båda gör en hård utgångstid mjuk: besökaren\nfår ett svar direkt, och uppdateringen kommer efter.\n\n## Så ser det ut i praktiken\n\nReglerna för cachning sätts här i var sin ände av ett system, ute på användarens\nenhet och inne i databasen.\n\nDet ena är en plattform där många av användarna är till sjöss: sjöfolk och\nfältpersonal, på mobilen och ofta offline. Där\n[gjorde cachningen webbappen installerbar och användbar till sjöss](/sv/portfolio/delivered-full-progressive-web-app-support/).\nEn service worker sätts upp genom pluginet next-pwa, och körtidscachningen i\nWorkbox serverar typsnitt, bilder, ljud, video och CDN-resurser med cache first:\nfrån enheten när en kopia finns där, från nätverket bara vid en miss. Det är\nfilerna som inte ändras från en begäran till nästa, och sidan kombinerar dem med\nHTTP-huvuden för cachning. Eftersom service workers kräver HTTPS testades\ninstallation och offlinebeteende över HTTPS på riktiga enheter. Resultatet som\nsidan redovisar är en app som går att installera, fortsätter att fungera offline\noch laddar upprepade besök från cachen i stället för över nätet. En cache\nfirst-regel hoppar helt över frågan om färskhet så länge en post finns, och\ndärför passar den filer vars innehåll är knutet till deras adress.\n\nDet andra är\n[en PostgreSQL-databas som blev tio gånger snabbare](/sv/portfolio/accelerated-postgresql-performance-by-10x/)\noch som håller användare, tenants, geografiska data och dagliga mätvärden för\nel. Cachning var en åtgärd bland flera. Vid sidan av riktade index, GiST för\nspatiala frågor och sammansatta index för filter på tenant och datum, och\ntidsbaserad partitionering av tabellen med eldata, sparades vissa frågeresultat\nsom materialiserade vyer, och cachning av databasfrågor och anslutningspoolning\nsattes upp för att minska overhead. Sidan redovisar 10 gånger bättre svarstider,\nkritiska operationer som körs på millisekunder och 40 % lägre resursanvändning.\nDen tillskriver resultatet arbetet som helhet, så hur stor del cachningen stod\nför är inte mätt för sig.\n\n## Var det går fel\n\n**Efter en driftsättning får en del besökare fortfarande den gamla versionen.**\nSvaret bar ingen uttrycklig färskhet, så cacharna uppskattade en själva. RFC\n9111 låter dem använda en bråkdel av tiden sedan `Last-Modified` och nämner 10 %\nsom en typisk inställning, så en fil som senast ändrades för en månad sedan kan\nåteranvändas i ungefär tre dagar utan att någon frågar. Skicka en uttrycklig\n`Cache-Control` med varje svar, lägg en innehållshash i namnen på statiska filer\noch ge HTML-sidan som pekar på dem kort livstid.\n\n**En rensning tömmer CDN:et, men webbläsarna behåller den gamla kopian.** En\nrensning (purge) tar bort CDN:ets kopia och ingenting annat; varje webbläsare\nsom har lagrat svaret behåller det tills dess egen livstid har löpt ut. Ge\npublika svar ett kort `max-age` för webbläsare och ett längre `s-maxage`, som\nbara delade cachar tillämpar, så att den kopia som går att rensa är den som\nlever längst. När en kopia i webbläsaren måste bytas på en gång, byt URL.\n\n**Ett 404-svar lever kvar efter att sidan har publicerats.** RFC 9110 gör 404\nheuristiskt cachebart, så en cache får behålla ett sådant svar som kom utan\ninformation om färskhet under en livstid som den själv uppskattar. En länk som\nföljdes en stund innan sidan publicerades kan fortsätta att ge 404 när sidan väl\nfinns. Ge felsvar en uttrycklig kort livstid, och rensa URL:en när sidan går\nlive.\n\n**Ett gammalt värde skrivs tillbaka efter en uppdatering.** Med cache-aside\nmissar en läsare och läser raden; innan den hinner lagra värdet uppdaterar en\nskrivare raden och tar bort posten; sedan lagrar läsaren det den läste, och det\ngamla värdet ligger kvar tills något tar bort det. Ta bort posten först när\ntransaktionen har gått igenom med `COMMIT`, och ge varje post en TTL, så att ett\nvärde som blev kvar efter en kapplöpning eller en missad invalidering försvinner\nav sig självt. I Redis kastar ett vanligt `SET` en tidigare utgångstid, så sätt\nTTL:en i samma kommando:\n\n```text\nSET price:42 \"19.90\" EX 300\n```\n\n## Läs mer\n\n- [RFC 9111, Section 3: Storing Responses in Caches](https://www.rfc-editor.org/rfc/rfc9111#section-3)\n  — när ett svar får lagras, följt av reglerna för färskhet, kontroll mot\n  ursprungsservern och invalidering.\n- [RFC 9110, Section 13: Conditional Requests](https://www.rfc-editor.org/rfc/rfc9110#section-13)\n  — `ETag`, `If-None-Match` och svaret 304, som gör det billigt att kontrollera\n  en kopia på nytt.\n- [RFC 5861: HTTP Cache-Control Extensions for Stale Content](https://www.rfc-editor.org/rfc/rfc5861)\n  — de två direktiven som låter en cache servera inaktuella svar med avsikt.\n- [RFC 8246: HTTP Immutable Responses](https://www.rfc-editor.org/rfc/rfc8246) —\n  direktivet `immutable` för filer vars URL ändras med innehållet.\n- [Workbox: caching strategies](https://developer.chrome.com/docs/workbox/caching-strategies-overview)\n  — cache first, network first och stale-while-revalidate i en service worker,\n  med kod.\n- [PostgreSQL: Materialized Views](https://www.postgresql.org/docs/current/rules-materializedviews.html)\n  — att hålla ett frågeresultat inuti databasen och uppdatera det på begäran.\n\n\u003chttps://engineer.company/sv/glossary/caching/\u003e\n","date_modified":"2026-10-20T21:59:50Z","description":"Färskhet, kontroll och invalidering: reglerna för hur länge en sparad kopia får serveras i HTTP, i appen och i databasen, och var de brister.","formats":{"gemtext":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/index.gmi","gopher":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/gophermap","html":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/","json":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/index.json","markdown":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/index.md","pdf":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/index.pdf"},"kind":"page","language":"sv","title":"Vad är cachning?","url":"https://engineer.company/sv/glossary/caching/","version":1}