{"canonical_url":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/","content_markdown":"# Frontend\n\n## Vad det är\n\nEn frontend är den del av ett mjukvarusystem som människor tittar på och använder: sidor, vyer,\nformulär och kontroller, plus koden som ritar upp dem och svarar på inmatning. Ordet skrivs också\nfront end eller front-end, och på webben kallas samma område ofta klientsidan.\n\nPå webben byggs en frontend av tre språk som webbläsaren förstår. HTML ger sidan struktur och\nbetydelse, CSS bestämmer hur den ser ut och JavaScript lägger till beteende. W3C:s dokument\nArchitecture of the World Wide Web kallar webbläsaren en user agent, alltså mjukvara som agerar för\nen persons räkning, hämtar data från servrar och visar dem. Allt en frontend skickar dit hamnar\ndärmed på en enhet som tillhör någon annan.\n\nMotparten är backend, som lagrar data, tillämpar affärsreglerna och svarar på anrop. De två talar\nmed varandra över HTTP, oftast genom ett API. Det ligger nära till hands att dra gränsen där\nnätverket går, men dagens ramverk suddar ut den. I Next.js är sidor och layouter\n[Server Components](https://react.dev/reference/rsc/server-components) som standard: de tar fram\ndet användaren ser och körs på en server. Ett `\"use client\"`-direktiv överst i en fil markerar\ngränsen, och den filen, dess importer och komponenterna den renderar hamnar i bundlen som skickas\ntill webbläsaren. Det som gör kod till frontend är uppgiften, presentation och interaktion. Var\nkoden körs är ett separat beslut.\n\n## Varför det spelar roll\n\nDet första beslutet gäller var arbetet görs. W3C:s arkitekturdokument beskriver en skala med en\nklient som gör allt i ena änden och en server som gör allt i den andra, och konstaterar att de\nflesta lösningar blandar de två. Var en applikation hör hemma beror enligt dokumentet på klientens\nkapacitet, serverns kapacitet och belastning och bandbredden mellan dem. Avvägningen beskrivs från\nbåda håll: innehåll som skräddarsys på servern ger sämre effekt av cachning, och när antalet\nmöjliga klienter saknar övre gräns skalar det bättre att flytta beräkningar ut till dem. I praktiken\nväljer man mellan sidor som byggs en gång, sidor som renderas på en server vid varje anrop, sidor\nsom sätts ihop i webbläsaren och blandningar av dessa. En sida som är likadan för alla är billigast\natt bygga en gång och lägga i cache. En sida med en enskild kunds data måste renderas per anrop\nnågonstans, och väljer man webbläsaren laddar varje läsare ner koden som gör det.\n\nDet andra beslutet gäller hur mycket man litar på frontenden, och svaret som fungerar är att\nservern inte litar på något av det den får. Allt en frontend levererar kan läsas, ändras och\nspelas upp igen av den som håller i webbläsaren. En dold knapp eller ett formulär som vägrar skicka\när en artighet mot en ärlig användare och en liten omväg för alla andra, så varje behörighet och\nvarje validering som spelar roll görs om på servern. Hemligheter lyder under samma regel: en\nAPI-nyckel som når bundlen är publik, oavsett vad variabeln heter. Content Security Policy begränsar\nvad ett injicerat skript kan göra, och specifikationen beskriver den som ett extra försvarslager,\naldrig som en ersättning för noggrann validering av indata och kodning av utdata.\n\nFrontenden är också platsen där webbtillgänglighet vinns eller går förlorad. WCAG 2.2, den\nW3C-rekommendation som publicerades i december 2024, ställer upp testbara framgångskriterier, och\nmånga av dem avgörs av val i frontenden: om en kontroll går att nå och använda med tangentbordet,\noch om den talar om sitt namn och sin roll för hjälpmedel. Inbyggda HTML-element uppfyller flera av\nkriterierna direkt, medan en egenbyggd komponent måste återskapa vart och ett för hand.\n\nTill sist en fråga om koppling. En frontend som vet hur databasen lagrar saker måste ändras varje\ngång databasen gör det, medan en frontend som håller sig till presentation låter båda sidor röra\nsig i sin egen takt.\n\n## Så ser det ut i praktiken\n\nPå tre sidor på den här webbplatsen har frontenden fått tydliga kanter: var den renderar, vad den\ngör och vad den betros med.\n\nPå en plattform\n[väljer Next.js 16-frontenden renderingsläge för varje del av appen](/sv/portfolio/built-the-next-js-16-frontend-ssr-ssg-and-csr/).\nMarknadsföringssidor och publika sidor genereras statiskt, och de interaktiva delarna renderas i\nwebbläsaren. I dashboarden för inloggade användare och i de stora katalogsidorna gjorde N+1-mönstret\nen enda sida till en kaskad av rundresor. Där hämtar en fabrik, `createPrefetchedServerPage`, sidans\ndata på servern och lämnar över dem till klienten redan ifyllda, och en strategi för\ncacheinvalidering är dokumenterad för varje datahämtning. En sida som har flyttats till fabriken\nladdas med en enda rundresa, och nästa sida som flyttas ärver samma beteende. Sidan beskriver det\nsom en pågående migrering: resten av den inloggade appen renderas fortfarande på klienten och väntar\npå sin tur.\n\nGrundarens arkitekturbidrag till NextMariner, en maritim plattform, [ger\nfrontenden ett enda jobb och inget\nannat](/sv/portfolio/a-maritime-platform-built-in-clean-layers/). Frontenden i\nNext.js sköter presentation och interaktivitet. Ett medvetet tunt API i Go,\nbyggt med Huma ovanpå Fiber, routar och validerar anrop, tillämpar\nsäkerhetsfiltrering och orkestrerar, medan affärslogiken ligger i\nPostgreSQL-funktioner. Designen placerar en ändring av en affärsregel i ett\nlager, i SQL, i stället för att kräva samma regel i alla tre. Gränserna skrevs\nned och upprätthölls sedan i kodgranskningen. Det dokumenterade resultatet är\natt presentation, hantering av anrop och affärsregler har separata\nansvarsområden.\n\nArbetet med att härda en applikation\n[utgår från att klienten är fientlig](/sv/portfolio/hardened-the-application-with-nonce-based-csp/).\nI frontenden sätter middlewaren i Next.js, `proxy.ts`, en Content Security Policy med en nonce som\ngenereras per anrop och `strict-dynamic`, tillsammans med HSTS och SameSite-cookies. Själva gränsen\nsitter ändå på servern. Allt som frontenden döljer eller spärrar räknas där som användarupplevelse,\noch servern går igenom nivå, roll, organisation och fartygsavgränsning en gång till för varje anrop.\nFrontenden styr vad en person ser, och servern avgör vad personen får göra.\n\n## Var det går fel\n\nFelen i en frontend har ofta samma orsak: något avgjordes i webbläsaren som hörde hemma på\nservern, eller tvärtom.\n\n**En API-nyckel dyker upp i JavaScript som vilken besökare som helst kan ladda ner.** I Next.js\nnår en miljövariabel bundlen i webbläsaren bara om namnet börjar med `NEXT_PUBLIC_`, och varje\nannan variabel som klientkod läser ersätts med en tom sträng. Ett anrop som kommer tillbaka som\nobehörigt, följt av ett snabbt namnbyte för att få det att fungera, bäddar in hemligheten i en\npublik fil. Låt kod som behöver en hemlighet stanna på servern, och märk modulen med paketet\n`server-only`, så att bygget avbryts om en Client Component importerar den. Byt ut varje nyckel som\nredan har skickats ut.\n\n```ts\nimport \"server-only\";\nexport async function getInvoices(customerId: string) {\n    const url = `${process.env.BILLING_URL}/customers/${customerId}/invoices`;\n    const headers = { Authorization: `Bearer ${process.env.BILLING_KEY}` };\n    const res = await fetch(url, { headers });\n    return res.json();\n}\n```\n\n**En användare når poster som gränssnittet hade gömt.** Behörighetskontrollen låg i frontenden,\nsom ett skydd på en route, ett dolt menyval eller en inaktiverad knapp. Den som läser\nnätverkstrafiken kan anropa API:et direkt med andra parametrar. Kontrollera varje rättighet på\nservern vid varje anrop, mot den inloggade användaren och den specifika posten, och behandla\nfrontendens kontroller som en bekvämlighet för ärliga användare.\n\n**Sidan fylls i en spinner i taget.** Varje komponent hämtar sina egna data först efter att den\nhar renderats, så ett barns anrop väntar på förälderns och sidan kommer fram som ett vattenfall av\nrundresor. Hämta en sidas data samlat och nära källan, på servern där ramverket tillåter det, och\nskicka dem nedåt.\n\n**Den som använder tangentbord eller skärmläsare fastnar i en egenbyggd kontroll.** En klickbar\n`div` får en knapps beteende för musen och inget av resten: den tar inte emot fokus, struntar i\nEnter och mellanslag och berättar ingenting för hjälpmedel om vad den är. WCAG 2.2 kräver på nivå A\natt all funktionalitet fungerar från tangentbordet (framgångskriterium 2.1.1) och att varje\nkomponent exponerar sitt namn och sin roll (4.1.2). Använd `button`, `a`, `input` och `label` för\ndet de är, och prova varje ny vy med enbart tangentbordet innan den släpps.\n\n## Läs mer\n\n- [Architecture of the World Wide Web, Volume One](https://www.w3.org/TR/webarch/) —\n  W3C-rekommendationen om user agents och om hur arbetet delas mellan klient och server.\n- [HTML Standard](https://html.spec.whatwg.org/multipage/) — WHATWG:s levande standard för de\n  element och webbläsar-API:er som en frontend för webben byggs av.\n- [Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2](https://www.w3.org/TR/WCAG22/) —\n  W3C-rekommendationen med de testbara framgångskriterierna bakom ett tillgängligt gränssnitt.\n- [Content Security Policy Level 3](https://www.w3.org/TR/CSP3/) — W3C:s arbetsutkast som\n  definierar nonces och `strict-dynamic`.\n- [Next.js: Server and Client Components](https://nextjs.org/docs/app/getting-started/server-and-client-components)\n  — hur ett ramverk delar upp frontendens kod mellan server och webbläsare.\n\n\u003chttps://engineer.company/sv/glossary/frontend/\u003e\n","date_modified":"2026-11-08T02:22:23Z","description":"Så fungerar en frontend: var renderingen bör ske, varför servern aldrig litar på webbläsaren, och de fyra fel som oftast slår sönder ett gränssnitt.","formats":{"gemtext":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/index.gmi","gopher":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/gophermap","html":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/","json":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/index.json","markdown":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/index.md","pdf":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/index.pdf"},"kind":"page","language":"sv","title":"Vad är en frontend?","url":"https://engineer.company/sv/glossary/frontend/","version":1}