GDAL

Vad det är

GDAL, förkortning för Geospatial Data Abstraction Library och ofta
skrivet GDAL/OGR, är mjukvara med öppen källkod som öppnar kartdata
i ett format och skriver ut dem i ett annat, och som projicerar om
dem på vägen när man ber om det. Projektets egen dokumentation
kallar det ett översättarbibliotek.

Geodata kommer i två former. Rasterdata är ett rutnät av celler: en
satellitbild, ett flygfoto, en höjdmodell. Vektordata är punkter,
linjer och polygoner med attribut kopplade till sig: adresser,
vägar, fastighetsgränser. GDAL ger programmet som anropar det en
abstrakt modell för varje form, och bakom modellen sitter en
drivrutin per format. GeoTIFF, JPEG 2000 och NetCDF är drivrutiner
på rastersidan. Shapefile, GeoJSON, GeoPackage, KML och tabeller i
PostgreSQL är drivrutiner på vektorsidan, och det finns många fler
av båda slagen. Ett program som skrivs mot GDAL läser alla via samma
anrop.

Vektorhalvan hette länge OGR, och de två halvorna hade separata
strukturer för drivrutiner tills GDAL 2.0 slog ihop dem. Den
historien förklarar varför vektorprogrammen fortfarande bär det
gamla prefixet: `ogrinfo` beskriver ett vektordataset och `ogr2ogr`
konverterar ett. Arbetet med biblioteket började i slutet av 1998
med Frank Warmerdam. Det släpps under en licens i MIT-stil och är
ett projekt inom Open Source Geospatial Foundation, OSGeo.

Det finns tre sätt att använda det. Det första är kommandoraden, med
program som `gdalinfo`, `gdal_translate` och `gdalwarp` för raster
och `ogrinfo` och `ogr2ogr` för vektorer. Sedan version

3.11 finns också ett samlat kommando, `gdal`, med underkommandon som
`gdal raster` och `gdal vector`, som projektet fortfarande märker
som preliminärt. Det andra är kod, via bindningar för Python och
andra språk. Det tredje är inuti annan mjukvara: QGIS läser t.ex.
sina vektorformat genom GDAL:s drivrutiner och erbjuder
GDAL-programmen i sin verktygslåda för Processing. En typisk
konvertering ryms på en rad. Här blir en shapefil ett GeoPackage som
samtidigt projiceras om till den UTM-zon som används i hela Danmark:

```sh
ogr2ogr -f GPKG -t_srs EPSG:25832 parcels.gpkg parcels.shp
```

I skrivande stund är den aktuella versionen 3.13.3. Få verktyg
konkurrerar på den här nivån. ArcGIS har egna konverteringsverktyg
och enskilda format har små egna läsare, men ett team som måste ta
emot vad en kund än skickar brukar till slut ha GDAL i sin stack,
ofta via ett bibliotek som är beroende av det.

Varför det spelar roll

Varje geospatialt system har en gräns där data utifrån kommer in: en
kommuns shapefiler, en lantmätares GeoTIFF-filer, en partners export
i GeoJSON, en KML-fil som någon har ritat i en webbläsare. Beslutet
som GDAL påverkar är vem som står vid den gränsen. Det kan vara en
person som klickar sig igenom ett skrivbordsverktyg, eller ett
skript som gör exakt samma sak varje gång. GDAL är det som gör
skriptet billigt att skriva.

En konvertering som är skriven som ett `ogr2ogr`- eller
`gdalwarp`-kommando kan läsas vid kodgranskning, ligga under
versionshantering och köras igen när nästa leverans kommer. En
konvertering som görs för hand görs en gång, av den som råkar minnas
stegen. För data som kommer i omgångar, månad efter månad, avgör den
skillnaden om kvaliteten håller.

Licensen spelar också in. Det finns ingen avgift per användare och
inget godkännande från en leverantör, och samma verktyg körs på en
laptop, på en byggserver och i en container.

Det tredje skälet är räckvidden in i lagring. GDAL:s virtuella
filsystem låter en drivrutin läsa data där de ligger. Med prefixet
`/vsicurl/` läser den en fil över HTTP genom att be om
byteintervall, så att de flesta drivrutiner kan konsumera ett
fjärrdataset bit för bit utan att ladda ner allt, och `/vsis3/` gör
samma sak mot Amazon S3. Kombinera det med en Cloud Optimized
GeoTIFF, som är indelad i rutor, bär sina egna översikter och är
upplagd för att hålla antalet anrop nere, så kan ett raster på många
gigabyte ligga i objektlagring och ändå läsas ett fönster i taget.

Det finns också verkliga kostnader. GDAL är ett stort bibliotek i
maskinkod med många valfria beroenden, och vilka drivrutiner en viss
build innehåller beror på hur den kompilerades. Två maskiner som
båda ”har GDAL” kan alltså öppna olika format. Och verktyget
översätter troget, vilket innebär att det troget för över varje
begränsning i det format det ombeds skriva.

Så ser det ut i praktiken

GDAL förekommer i två projekt på den här webbplatsen, i två olika
roller.

Mellan 2015 och 2022, som teamledare för utveckling av GIS-mjukvara,
gick leveransen av mer än trettio GIS-projekt, från utveckling via
driftsättning till support genom den rollen. I botten låg PostgreSQL
med PostGIS för geodatan, och GDAL/OGR var verktyget för att flytta
den mellan format: shapefiler, GeoJSON, GeoTIFF, KML och
vektortiles. För dataarbetet i övrigt fanns QGIS och JOSM, och
kartorna ovanpå byggdes med Mapbox GL och Leaflet. Arbetet bakom den
listan av format spände från digital kartläggning i 2D och 3D via
LiDAR-bearbetning, georeferering och vektorisering till
inomhuskartläggning och navigering, och varje projekt fick support i
produktion efter leveransen.

Mellan 2022 och 2024, i en roll som dataingenjör i ett storskaligt
geospatialt analysprojekt, var GDAL ett av verktygen för att hitta
och rätta fel. Spatiala fel diagnostiserades och rättades med GDAL,
QGIS och ArcGIS, och eftersom samma rensningsuppgifter kom tillbaka
gång på gång automatiserades de i Bash-skript. PostGIS bar de
spatiala frågorna och indexen, procedurer i PL/pgSQL och
Transact-SQL transformerade data inne i PostgreSQL och SQL Server,
och resultatet efter rensningen matade interaktiva visualiseringar
byggda med Mapbox. Över 1 000 problem åtgärdades, och arbetet bidrog
till 35 % kortare körtider för spatiala frågor.

Var det går fel

GDAL gör exakt det man säger åt det. De flesta problem börjar när
man säger något som skiljer sig en aning från det man menade.

Punkterna hamnar på fel kontinent. Sedan GDAL 3.0 följer biblioteket
den axelordning som myndigheten bakom ett koordinatsystem har
bestämt, och för EPSG:4326, det välbekanta systemet med latitud och
longitud, kommer latituden först. Kod som skrevs för GDAL 2 skickar
longituden först, och det gör GeoJSON också. Blandar man de två
byter varje par plats: en punkt i Köpenhamn dyker upp i Arabiska
havet. Bestäm en ordning vid programmets kant och skriv ut den. I
kod som vill ha longituden först är den dokumenterade växeln
`SetAxisMappingStrategy(OAMS_TRADITIONAL_GIS_ORDER)` på
referenssystemet.

Kolumnnamn kortas av och datum tappar klockslaget. En shapefil
tillåter attributnamn på högst

10 tecken. GDAL kortar längre namn när det skriver, och när två
avkortade namn krockar kapar det dem till 8 tecken och lägger till
ett löpnummer, så att `abcdefghijkl` blir `abcdefgh_1`. Formatet
lagrar datum utan klockslag. GDAL rekommenderar att `.shp`- och
`.dbf`-filer hålls på högst 2 GB för kompatibilitet med annan
programvara. Å, ä, ö eller kyrillisk text kan bli till brus om
kodningen feltolkas när `.cpg`-filen som anger teckentabellen
saknas. Skriv GeoPackage där mottagaren tillåter det. Där en
shapefil krävs, byt namn på kolumnerna med avsikt före
konverteringen.

Ett raster på en fjärrserver laddas ner i sin helhet. Får GDAL en
`https://`-adress utan prefix väljer det sin pseudodrivrutin för
HTTP, som drar in hela filen i minnet innan någon drivrutin läser
den. Det passar en liten fil och är fel val för ett rikstäckande
ortofoto. Sätt `/vsicurl/` framför adressen så att drivrutinen bara
hämtar de byteintervall den behöver, och lagra stora raster som
Cloud Optimized GeoTIFF så att intervallen blir få. Låt sedan filen
vara: att redigera en COG på plats förstör dess upplägg, och sedan
GDAL 3.8 vägras ett försök att öppna en COG för uppdatering om inte
det uttryckligen tillåts.

Talen i en CSV kommer fram som text. CSV-drivrutinen läser varje
fält som en sträng om den inte får andra instruktioner, så en kolumn
med befolkningstal sorteras alfabetiskt och en summering längre fram
blir ett typfel. Sätt öppningsalternativet `AUTODETECT_TYPE=YES`,
eller lägg en `.csvt`-fil bredvid CSV-filen som anger varje kolumns
typ.

En uppgradering slår sönder importen i Python. Paketet `gdal` på
PyPI byggs mot den GDAL som redan är installerad på maskinen, så de
två versionerna måste stämma överens. Projektets
installationsinstruktioner låser den ena vid den andra:

```sh
pip install gdal[numpy]=="$(gdal-config --version).*"
```

Läs mer

  * GDAL documentation — projektets egen beskrivning av
översättarbiblioteket, dess drivrutiner och dess licens.

  * Programs — alla kommandoradsverktyg, från `gdalinfo` och
`ogr2ogr` till det nyare kommandot `gdal`.

  * GDAL Virtual File Systems — `/vsicurl/`, `/vsis3/` och de andra
prefixen för att läsa data där de ligger.

  * OGR Coordinate Reference Systems and Coordinate Transformation
tutorial — med avsnittet om axelordning och vad som ändrades i GDAL
3.0.

  * COG – Cloud Optimized GeoTIFF generator — filens upplägg, dess
översikter och varför redigering på plats gör dem verkningslösa.

hDen här sidan på webben	URL:https://engineer.company/sv/glossary/gdal/	engineer.company	70
