{"canonical_url":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/","content_markdown":"# Infrastruktur som kod\n\n## Vad det är\n\nInfrastruktur som kod är arbetssättet att beskriva det som ett system körs på (maskiner, nätverk,\nbrandväggsregler, lastbalanserare, DNS-poster) i textfiler, hålla filerna under versionshantering och låta ett\nverktyg bygga den verkliga miljön utifrån dem. Filerna är originalet. En ändring av\ninfrastrukturen börjar som en ändring i en fil, granskas på samma sätt som applikationskoden och\nnår det körande systemet först när verktyget genomför den. På engelska heter det infrastructure as\ncode, och förkortningen IaC används på båda språken.\n\nVägledningen NIST SP 800-204C, som handlar om DevSecOps för programvara byggd av mikrotjänster,\ndefinierar infrastruktur som kod så här: kod som skapar och konfigurerar de resurser som ett program\nrullas ut på, upprepbart och enhetligt varje gång. Enligt samma vägledning versionshanteras\ndefinitionerna med samma verktyg som programmets egen källkod. Upprepbarheten är hela poängen. En\nmiljö som kan skapas ur filer kan skapas igen: bredvid den första, efter ett haveri eller i ett\ntestkonto en tisdagseftermiddag.\n\nDefinitioner finns i två huvudformer. En deklarativ definition beskriver slutresultatet, till\nexempel en server av en viss storlek i ett visst nätverk med en port öppen, och låter verktyget\nräkna ut vad som ska skapas, ändras eller lämnas orört. En imperativ definition är en lista med\nsteg: skapa det här, koppla in det där och öppna sedan porten. SP 800-204C räknar infrastruktur som\nkod till deklarativ kod: teamet skriver ned vad det behöver, och ett verktyg gör om det till en\nkörande instans. HashiCorp beskriver Terraforms språk på samma sätt: det anger ett mål, inte stegen\ndit. Skillnaden syns vid andra körningen. En lista med steg berättar hur något gjordes en gång,\nmedan en deklaration berättar vad som ska finnas, och det är just det som verktyget behöver veta när\nen del av det redan finns.\n\nDet finns inget gemensamt språk. SP 800-204C påpekar att koden, beroende på verktyget, skrivs\nantingen i ett vanligt skriptspråk som Python, JavaScript eller TypeScript eller i verktygets eget\nkonfigurationsspråk, till exempel HashiCorps HCL, som kan vara förenligt med ett standardformat som\nJSON men inte behöver vara det. Terraforms språk hör till det senare slaget och ligger i filer som\nslutar på `.tf`. Azure tar emot Resource Manager-mallar i JSON eller i det kortare språket Bicep.\nAnsible skriver sina playbooks i YAML och når maskinerna över SSH med deras befintliga\ninloggningsuppgifter, utan att någon agent installeras på dem.\n\nDet hjälper att skilja på två jobb som båda ryms under namnet. Provisionering skapar delarna: den\nvirtuella maskinen, disken, nätverket, brandväggen. Konfiguration formar det som körs inuti en\nmaskin som redan finns: paket, konton, tjänstefiler. Vissa verktyg lutar åt det ena jobbet och\nandra åt det andra, och gränsen är flytande. Det som gör båda till infrastruktur som kod är att\ndefinitionen ligger i ett repo och att verktyget för det verkliga systemet i överensstämmelse med\nden.\n\nVerktygen minns också på olika sätt vad de har byggt. Terraform för en tillståndsfil som kopplar\nresurserna i konfigurationen till de verkliga objekt det har skapat, och dokumentationen kallar det\ntillståndet för miljöns sanningskälla. Bicep har ingen tillståndsfil, eftersom Azure självt\nregistrerar vad som har rullats ut. Var registret ligger avgör vad som händer när två personer kör\nverktyget samtidigt, eller när registret går förlorat.\n\n## Varför det spelar roll\n\nFöre infrastruktur som kod sattes varje miljö upp för hand och lappades sedan för hand. Testmiljön\nfick en rättelse som produktionen inte fick, en port som öppnades för ett test stängdes aldrig och\nen maskin av tre fick ett nyare paket. SP 800-204C använder det engelska ordet drift om detta, i\nbetydelsen att något glider ur kurs: konfigurationen som används ger inte längre det tillstånd som\nsystemet var tänkt att vara i. Vägledningen pekar också ut den vanliga vägen in, en ändring som görs\ni en webbkonsol eller på kommandoraden förbi koden. När en release fungerar i testmiljön och\nfallerar i produktion är det ofta den sortens avvikelse som visar sig.\n\nInfrastruktur som kod flyttar originalet ut ur det körande systemet. Teamet ändrar definitionen, och\ndet körande systemet följer efter. Ingen loggar in för att rätta en brandväggsregel; man rättar\nfilen som beskriver brandväggen, och verktyget genomför ändringen. Det ger tre saker.\n\nDen första är granskning och historik. En ändring i nätverket blir en diff i en pull request som en\nandra person läser innan något händer. Månader senare har frågan om vem som öppnade en port, och\nvarför, ett svar i commit-loggen i stället för i någons minne. Att ångra en ändring är en revert\nföljd av en ny körning av verktyget.\n\nDen andra är upprepbarhet. En välskriven definition är idempotent: tillämpad på en miljö som redan\nstämmer ändrar den ingenting, och tillämpad på en som har glidit iväg för den tillbaka miljön. Det\nfinns två vägar dit: antingen justeras det som finns, eller så kastas det och ett nytt byggs upp\nfrån definitionen. Den andra vägen, gjord till en fast regel, är immutable infrastructure.\n\nDen tredje är billiga miljöer. SP 800-204C beskriver verktygen som automatisering av\ninfrastrukturens hela livslängd, från provisionering till avveckling, och påpekar att en del av den\nlever så kort att den inte är värd att underhålla. Ett team kan skapa flera testmiljöer vid behov\noch riva dem igen, och själva koden kan kontrolleras innan den rör något: vägledningen kräver att\nvarje del av den skannas efter sårbarheter innan den mergas. En gren kan få en egen kortlivad kopia\nav produktionens uppsättning, och den som granskar kan se en förhandsvisning av ändringen innan den\ngodkänns.\n\nKostnaderna förtjänar också att sägas rakt ut. Att ändra en brandväggsregel via en pull request går\nlångsammare än att klicka i en webbkonsol, och under ett avbrott känns det dyrt. Varje verktyg har\nett eget språk och en egen modell för tillstånd som måste läras in. Och en fil som kan bygga en\nmiljö kan också radera den: spaken når lika långt åt båda hållen, och därför väger\nförhandsvisningen lika tungt som körningen efteråt.\n\n## Så ser det ut i praktiken\n\nHär är en ändring på väg från redigering till körande system, i en uppsättning där ett CI-jobb kör\nverktyget och lägger torrkörningen på pull requesten:\n\n```text\nDag 1   09.10  Redigera nätverksdefinitionen: tillåt TCP 443 från kontoret\n        09.12  Öppna en pull request; CI gör en torrkörning (planen)\n        09.14  Planen syns på pull requesten: en regel tillagd, ingen borttagen\n        10.30  En kollega läser planen såväl som diffen och godkänner\n        10.31  Merge; CI genomför planen som blev godkänd\n        10.33  En ny körning av samma definition rapporterar inga ändringar\nDag 40         Någon frågar varför 443 är öppen: commit-loggen säger vem\n```\n\nPlanen är den del som gör sig förtjänt av sin plats. Diffen visar vad författaren ville ändra;\nplanen visar vad verktyget faktiskt tänker göra, även sådant som författaren inte räknade med, till\nexempel en resurs som det tänker ta bort. Terraform kan spara en plan i en fil med `-out`, och\n`terraform apply` utför då operationerna i just den filen, så det som körs klockan 10.31 är det som\nkollegan godkände klockan 10.30. Den tysta körningen klockan 10.33 är kontrollen av att\ndefinitionen och systemet nu är överens.\n\nHär på webbplatsen beskriver\n[tjänstesidan om infrastruktur som kod](/sv/services/infrastructure-as-code/)\nupprepbar provisionering av servrar utifrån versionshanterad konfiguration\ni stället för att vara beroende av någons minne.\n\nAtt nå dit säkert är mest en fråga om ordning, och en\n[portfoliosida från september 2026](/sv/portfolio/provisioned-a-second-server-from-code/) visar\nvarför. Den gäller en extra server hos en annan leverantör. Den tidigare maskinen hade satts upp för\nhand och skyddats senare, så under en tid var en nyskapad värd med bara en standardpolicy för\nlösenord öppen mot internet. Den här gången skapades servern från repot, och skyddet fanns på plats\ninnan maskinen gjorde det. Brandväggens play körs innan serverns play, och hos den andra\nleverantören tilldelas taggarna före molnbrandväggen, eftersom regler riktade mot taggar inte har\nnågot att fästa vid förrän taggarna finns. En omkörning ställer inte till något, för om maskinen\nredan finns tar rollen den i bruk i stället för att skapa en till. Den rollen är den enda som kostar\npengar, så dess egen dokumentation anger regionen, maskintypen med specifikation och priset per\nmånad i euro. Sidan är också öppen med vad en torrkörning missar. Båda brandväggarna konfigureras\ngenom anrop till leverantörernas REST-API:er från en generell HTTP-task, och den tasken stöder inte\ncheck mode. Därför hoppar en torrkörning över den. Den verkliga provkörningen är en körning av\nbrandväggens play för sig, som inte kostar något och kan rullas tillbaka.\n\n## Var det går fel\n\nInfrastrukturkod fallerar gärna på sätt som liknar framgång. Verktyget kör klart utan fel,\nCI-körningen är grön, och filerna och det verkliga systemet är i tysthet oense.\n\n**En snabb rättelse under en incident tas bort av nästa körning.** Någon öppnar en port i konsolen\nklockan två på natten, avbrottet är över, och en vecka senare stänger den schemalagda körningen\nporten igen, eftersom filerna aldrig fick veta om den. Det omvända händer också: ingen kör verktyget\nigen, och filerna slutar beskriva verkligheten. Skriv in nödrättelsen i koden samma dag, och kör en\nschemalagd kontroll som jämför filerna med det som körs; SP 800-204C ber om den jämförelsen direkt\nefter varje driftsättning och med jämna mellanrum medan systemet är igång. Med Terraform gör\nplan-kommandots detaljerade slutkod det till ett kort nattligt jobb:\n\n```sh\nterraform plan -detailed-exitcode\n# exit 0: inga ändringar, exit 1: fel, exit 2: ändringar finns\n```\n\nPå en gren som redan har genomförts betyder slutkod 2 att det verkliga systemet har rört sig bort\nfrån koden, och att någon bör ta reda på varför.\n\n**Att ta bort en resurs ur filen tar inte alltid bort den.** Verktygen är oense om vad en saknad\nresurs betyder. För Azure Resource Manager-mallar skriver Microsoft i dokumentationen för what-if\natt en resurs som finns men inte står i mallen bara raderas i complete mode. I andra lägen\nfortsätter den att köra och kosta pengar. Lär dig verktygets regel för borttagning innan du litar på\nden, och läs förhandsvisningen efter de raderingar du väntar dig såväl som dem du fruktar.\n\n**Torrkörningen ser inte allt.** En förhandsvisning är en modell av ändringen, ingen garanti.\nMicrosofts what-if-dokumentation nämner egenskaper som rapporteras som raderade fast Azure bara\nfyller i ett standardvärde under driftsättningen, och kallar resultatet brus; varje egenskap som\nsätts via funktionen `reference` visas som ändrad vid varje körning. Portfoliosidan ovan visar det\nmotsatta hålet: en task utan stöd för check mode hoppas över i en torrkörning, så förhandsvisningen\nsäger ingenting om den. Känn till verktygets kända brus, och räkna allt som förhandsvisningen inte\nser som otestat tills en provkörning mot något billigt som går att ångra har täckt det.\n\n**Hemligheter hamnar i repot eller i tillståndet.** Ett lösenord som skrivs in i en definitionsfil\nblir kvar i historiken i varenda klon. Mindre uppenbart: Terraforms dokumentation varnar för att\ntillståndet kan innehålla hemligheter, och som standard är det tillståndet en lokal fil med namnet\n`terraform.tfstate`. Håll hemligheter i ett hemlighetslager och hänvisa till dem med namn, lägg\ntillståndet i fjärrlagring med låsning och åtkomstkontroll, som HashiCorp rekommenderar, och\nredigera aldrig tillståndsfilen för hand; kommandot `terraform state` finns för de ändringar som\nbehövs.\n\n**Ett skript utger sig för att vara en definition.** Ett skalskript i repot som skapar en server\nstår under versionshantering, men det är inte idempotent: kör det två gånger, så finns det två\nservrar, eller ett fel mitt i alltihop. Använd deklarativa resurser eller steg som kontrollerar\ninnan de agerar, som rollen ovan som tar över en befintlig maskin. Ansibles dokumentation sätter\nribban tydligt: när ett system redan är i det tillstånd som en playbook beskriver, ändrar en ny\nkörning av playbooken ingenting.\n\n## Läs mer\n\n- [Implementation of DevSecOps for a Microservices-based Application with Service Mesh (NIST SP 800-204C)](https://csrc.nist.gov/pubs/sp/800/204/c/final)\n  — deklarativ, versionshanterad infrastrukturkod, avvikelser och skanning.\n- [Terraform Language Documentation](https://developer.hashicorp.com/terraform/language)\n  — det deklarativa språket, dess resurser och dess block.\n- [Command: plan](https://developer.hashicorp.com/terraform/cli/commands/plan)\n  — torrkörningen, sparade planer och de detaljerade slutkoderna.\n- [State](https://developer.hashicorp.com/terraform/language/state)\n  — vad Terraform registrerar, var det ligger och varför det är känsligt.\n- [Introduction to Ansible](https://docs.ansible.com/ansible/latest/getting_started/introduction.html)\n  — agentlös automatisering över SSH, playbooks och önskat tillstånd.\n- [Template deployment what-if](https://learn.microsoft.com/en-us/azure/azure-resource-manager/templates/deploy-what-if)\n  — förhandsvisning av en driftsättning i Azure, ändringstyperna och det kända bruset.\n\n\u003chttps://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/\u003e\n","date_modified":"2026-11-12T05:34:23Z","description":"Vad infrastruktur som kod betyder, varför team skriver ned servrar och nätverk som filer, hur en ändring når fram till systemet och var det går fel.","formats":{"gemtext":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/index.gmi","gopher":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/gophermap","html":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/","json":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/index.json","markdown":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/index.md","pdf":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/index.pdf"},"kind":"page","language":"sv","title":"Vad är infrastruktur som kod?","url":"https://engineer.company/sv/glossary/infrastructure-as-code/","version":1}