{"canonical_url":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/","content_markdown":"# Internationalisering\n\n## Vad det är\n\nInternationalisering är det tekniska arbete som gör att en och samma produkt kan\nanvändas på många språk och i många regioner utan att koden behöver ändras för\nvart och ett av dem. W3C definierar det som utformning och utveckling av en\nprodukt, en applikation eller ett dokument så att det lätt kan lokaliseras för\nmålgrupper som skiljer sig åt i kultur, region eller språk. På engelska\nförkortas ordet i18n, eftersom det står 18 bokstäver mellan det första i:et och\ndet sista n:et, och förkortningen används även i svenska kodbaser. En del kallar\nsamma idé globalisering.\n\nW3C sammanfattar arbetsfördelningen i en mening: de som designar och utvecklar\nprodukter internationaliserar dem, så att översättare och\nlokaliseringsspecialister enkelt kan lokalisera dem. Internationaliseringen görs\nen gång, i koden och mallarna. Lokaliseringen görs på nytt för varje marknad, i\ndata som koden läser. En produkt kan vara helt internationaliserad och ändå bara\nfinnas på ett språk.\n\nEnheten som båda arbetar med är en locale. CLDR:s specifikation definierar en\nlocale som en identifierare för en uppsättning användarpreferenser som ofta\ndelas över stora delar av världen: ett språk, ofta avgränsat till en region, så\natt `en-GB` och `en-US` delar språk men skriver ett datum olika. Identifieraren\nväljer på en gång en översättning och en uppsättning konventioner.\n\nW3C delar in arbetet i fyra delar. Den första undanröjer hinder: produkten\nhanterar text som Unicode eller hanterar en äldre teckenkodning medvetet där det\nkrävs, den bygger inte meningar genom att foga ihop fragment, och koden är\naldrig beroende av den ordalydelse som användaren ser. Den andra lägger till\nstöd som först ett senare språk behöver, till exempel uppmärkning för text som\nblandar skrift från höger till vänster och från vänster till höger, ett sätt att\nange vilket språk ett stycke är skrivet på och stilregler för lodrät text. Den\ntredje låter koden använda lokala konventioner, oftast från befintliga bibliotek\nsnarare än från tabeller som teamet skriver själv: datum- och tidsformat,\nkalendrar, talformat och talsystem, den ordning som listor sorteras i samt\nhanteringen av personnamn och tilltalsformer. Den fjärde håller allt som ska\növersättas utanför källkoden, så att rätt version kan laddas för varje läsare.\n\n## Varför det spelar roll\n\nW3C:s argument handlar om tidpunkt. Att bygga om en produkt som har byggts kring\nett språk och en kultur är mycket svårare och mer tidskrävande än att utforma\nden för en global publik från början, och W3C jämför arbetet med\nmillenniebuggen, då tvåsiffriga årtalsfält som utgick från att varje år började\nmed 19 fick byggas om. Kommer internationaliseringen sent blir den ofta en\nklumpig och dyr ombyggnad. Kommer den tidigt är den en handfull vanor som nästan\ninte kostar något den dag de införs.\n\nPriset för en saknad vana växer med varje språk. En mening som fogas ihop av tre\nfragment i koden är ett fel i en produkt på svenska och fem fel i en produkt med\nfem språk, och rättningen är varje gång inte en bättre översättning utan en\nändring i koden som ska granskas och släppas som vilken annan som helst.\nDetsamma gäller ett datum som formateras för hand, en lista som sorteras genom\natt jämföra byte för byte och ett test som hittar en knapp på dess svenska text.\n\nVanorna lönar sig även när ingenting någonsin översätts, och det påpekar W3C\nuttryckligen. En produkt som bara säljs på svenska får ändå namn med bokstäver\nsom svenskan inte har, adresser skrivna enligt ett annat lands sed och datum\nfrån system som sätter månaden före dagen. Text som lagras som Unicode, och data\nsom behåller ett datum som ett datum tills det visas, klarar allt detta utan\nspecialfall.\n\n## Så ser det ut i praktiken\n\nDet snabbaste sättet att se om en produkt är internationaliserad är en mening\nmed ett tal i. Versionen som inte är det bygger meningen i koden:\n\n```js\nconst label = count + (count === 1 ? \" dag\" : \" dagar\");\n```\n\nDet fungerar för svenska heltal och går inte att översätta till ukrainska.\nUkrainskan har tre former för heltal och en fjärde för bråktal: день efter 1, 21\noch 101, дні efter 2, 3, 4 och 22, днів efter 0, 5 till 20 och 25, och дня efter\nett decimaltal. Vilket ord en översättare än skriver i den andra grenen blir det\nfel för de flesta tal, eftersom 21 tar samma form som 1 och 2 tar en annan form\nän 5.\n\nNär produkten är internationaliserad blir meningen en nyckel, och varje språks\ntabell innehåller alla de former som språket behöver. I Hugo ligger\növersättningstabellerna i katalogen `i18n`, en fil per språk, namngiven efter\nspråkkoden:\n\n```toml\n# i18n/sv.toml\n[days]\none = '{{ . }} dag'\nother = '{{ . }} dagar'\n```\n\n```toml\n# i18n/uk.toml\n[days]\none = '{{ . }} день'\nfew = '{{ . }} дні'\nmany = '{{ . }} днів'\nother = '{{ . }} дня'\n```\n\nMallen ber om nyckeln och skickar med talet. Den innehåller inte ett ord på\nnågot av språken och ingen regel om plural:\n\n```text\n{{ T \"days\" 21 }}\n```\n\nDe svenska sidorna visar `21 dagar` och de ukrainska `21 день`; med 2 visar de\n`2 dagar` och `2 дні`, och med 5 `5 dagar` och `5 днів`. Namnen `one`, `few`,\n`many` och `other` är inte Hugos påfund. Det är pluralkategorierna från CLDR,\nUnicode-konsortiets samling av lokala konventioner, och Hugos dokumentation\nhänvisar till CLDR:s översikt över pluralregler för att se vilka kategorier\nvarje språk har. Ett nytt språk tillkommer som en ny fil, utan ändringar i\nmallarna.\n\nNär produkten växer blir tabellerna dess största textmassa, och de kräver samma\ndisciplin som koden. Ett av den här webbplatsens projekt,\n[ett i18n-system för engelska och danska](/sv/portfolio/built-an-english-danish-i18n-system/),\nhar 12 027 meddelanden per språkversion i 458 namnrymdsfiler. Varje fil har en\nbudget på 400 rader, en kontroll i lintern jämför nycklarna mellan\nspråkversionerna så att ingen nyckel finns på ett språk och saknas på det andra, och den danska sidan\nföljer ett låst ordförråd, ända ner till det informella ”du”, som verktygen\nkontrollerar vid varje commit. Sidan kallar budgeten den bärande delen: utan en\ngräns per fil hade de 458 filerna varit tolv.\n\n## Var det går fel\n\n**Meningar limmas ihop.** Ett meddelande som byggs som `\"Radera \" + n + \"\nfiler?\"` når översättaren som två fragment utan någon mening runt omkring och i\nen ordning som bara svenska och engelska behöver. Ett annat språk kanske vill ha\ntalet sist eller en verbform som beror på substantivet. W3C nämner försiktighet\nmed sammanfogning av strängar som en del av arbetet. Gör varje mening till ett\nenda meddelande med namngivna platshållare som översättaren kan flytta; Hugos\ndokumentation visar hur `{{ T \"age\" (dict \"name\" \"Will\" \"count\" 1) }}` fyller i\nbåde ett namn och ett tal i en och samma översatta mening.\n\n**Koden läser orden på skärmen.** Ett test som hittar en knapp på texten\n”Spara”, eller en gren som jämför en status med texten ”Betald”, fungerar fram\ntill den första översättningen och går sedan sönder utan något felmeddelande.\nW3C räknar att undvika att koden beror på texterna i användargränssnittet till\ndet första som internationalisering innebär. Jämför nycklar, identifierare och\nfasta värden, och ge testerna ett stabilt attribut att hitta elementet med.\n\n**En pluralregel för alla språk.** `count === 1` är den engelska regeln skriven\nsom kod. Den håller för svenska heltal men är fel för de flesta språk som en\nprodukt kan få. CLDR:s specifikation definierar sex pluralkategorier, zero, one,\ntwo, few, many och other, av vilka bara other är obligatorisk, och ger varje\nspråk egna regler för vilken som gäller: svenskan använder två, ukrainskan fyra.\nSkicka med talet till meddelandet och låt översättningstabellen rymma alla\nkategorier som språket använder.\n\n**En saknad översättning misslyckas tyst.** Hugos `T` faller tillbaka på\nstandardspråket när en nyckel saknas i det aktuella språket och returnerar en\ntom sträng när standardspråket inte heller har den. En sida kan alltså\npubliceras med ett hål eller med en engelsk fras mitt i en svensk mening. Bygg\nmed `--printI18nWarnings` för att få en lista över alla saknade översättningar\noch reservvärden, slå på `enableMissingTranslationPlaceholders` i en testmiljö\nså att hålen syns på sidan, och jämför alla språks nycklar i den kontinuerliga\nintegrationen.\n\n**Datum och tal formateras för hand.** En mall som skriver `MM/DD/YYYY`, eller\nett tal med kommatecken efter var tredje siffra, har kodat in ett enda land.\nSamma dag är `10/27/26` på amerikansk engelska, `27/10/2026` på brittisk\nengelska, `27.10.2026` på danska och norska och `2026-10-27` på svenska, och ett\ntal som skrivs 12 027,5 på svenska är `12,027.5` på engelska och `12.027,5` på\ndanska. CLDR:s specifikation rekommenderar att data lagras och utbyts i\nspråkneutral form och formateras först för läsaren. Håll datum och belopp som\nrena värden till sista steget och formatera dem där med plattformens\nspråkmedvetna funktioner. I Hugo visar `time.Format \":date_full\"` samma datum\nsom `Wednesday, November 3, 2021` på en engelsk sida och `Mittwoch, 3. November\n2021` på en tysk.\n\n**Texten lagras inte som Unicode.** En produkt som skriver ”räksmörgås” i UTF-8\noch läser tillbaka ordet som Windows-1252 visar ”rÃ¤ksmÃ¶rgÃ¥s”, och en produkt\nsom lagrar text i en äldre kodning avsedd för ett enda språk kan inte rymma ett\nukrainskt namn över huvud taget. Att ta Unicode i bruk är den första punkten på\nW3C:s lista. Använd en enda Unicode-kodning, normalt UTF-8, hela vägen från\ndatabasen till webbläsaren, och ange den vid varje gräns där byte blir text.\n\n## Läs mer\n\n- [Localization vs. Internationalization](https://www.w3.org/International/questions/qa-i18n#i18n)\n  — W3C:s arbetsdefinitioner av båda begreppen, de fyra typer av arbete som\n  internationalisering omfattar och varför det hör hemma i början.\n- [Hugo: Multilingual mode](https://gohugo.io/content-management/multilingual/)\n  — översättningstabeller, lokaliserade datum och valutor, och hur Hugo\n  rapporterar en saknad översättning.\n- [Hugo: lang.Translate](https://gohugo.io/functions/lang/translate/) —\n  uppslagsordningen mellan språk, pluralkategorier i översättningstabeller och\n  meddelanden med namngivna platshållare.\n- [UTS #35, Part 1: Core](https://www.unicode.org/reports/tr35/) — CLDR:s\n  specifikation: identifierare för locales, arvet mellan dem och rådet att\n  hålla data i språkneutral form fram till visningen.\n- [UTS #35, Part 3: Numbers](https://www.unicode.org/reports/tr35/tr35-numbers.html)\n  — talsymboler och talmönster per locale samt pluralkategorierna och reglerna\n  för att välja mellan dem.\n\n\u003chttps://engineer.company/sv/glossary/internationalization/\u003e\n","date_modified":"2026-11-12T05:34:23Z","description":"Vad internationalisering omfattar, hur texter, pluralregler och format hålls utanför koden, och sex sätt som en produkt sviker sitt nästa språk på.","formats":{"gemtext":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/index.gmi","gopher":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/gophermap","html":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/","json":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/index.json","markdown":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/index.md","pdf":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/index.pdf"},"kind":"page","language":"sv","title":"Vad är internationalisering?","url":"https://engineer.company/sv/glossary/internationalization/","version":1}