Landmärke

Vad det är

Ett landmärke, även kallat landmärkesregion eller ARIA-landmärke, är
en del av en webbsida som uppmärkningen namnger efter dess syfte,
t.ex. sidhuvudet, huvudinnehållet, navigeringen eller sidfoten, så
att hjälpmedel kan lista de delarna och gå direkt till vilken som
helst av dem. En sida har oftast flera landmärken, och tillsammans
beskriver de sidans upplägg för den som aldrig ser det.

WAI-ARIA 1.2 definierar åtta landmärkesroller: `banner`,
`navigation`, `main`, `complementary`, `contentinfo`, `search`,
`form` och `region`. En nionde, `landmark`, är den abstrakta
föräldern i specifikationens rollmodell, och specifikationen säger
uttryckligen att den inte ska användas i uppmärkning. De flesta
sidor behöver aldrig attributet `role` för att få de övriga åtta,
eftersom HTML-elementen redan bär dem:

  * `main` är landmärket `main`, och `nav` är ett
`navigation`-landmärke.

  * `header` och `footer` blir `banner` och `contentinfo` bara när
de hör till sidan som helhet. Placerade inuti en `article`, en
`section` eller `main` är de vanlig sidstruktur och inte landmärken
alls.

  * `aside` är `complementary` på sidans översta nivå eller inuti
`main`. Inuti annat sektionerande innehåll räknas det bara när det
har ett namn.

  * `section` blir ett `region`-landmärke först när elementet har
ett tillgängligt namn, antingen från `aria-label` eller från en
rubrik som pekas ut med `aria-labelledby`. En `section` som saknar
namn är bara en grupp.

  * `form` motsvarar rollen `form`, och specifikationen kräver att
formuläret får en etikett. Det nyare elementet `search` motsvarar
rollen `search`.

Specifikationen ber hjälpmedel att låta människor nå de här
regionerna snabbt, och skärmläsare gör det. I NVDA flyttar `D` till
nästa landmärke, och elementlistan visar alla på en gång; rotorn i
VoiceOver har en egen lista över landmärken. Den som kommer till en
ny sida kan öppna listan, höra att det finns en banner, en
navigering, ett huvudinnehåll och en sidfot, och känna till sidans
form innan hen har läst ett enda ord av den.

Varför det spelar roll

Beslutet bakom landmärken gäller om varje del av en sida ligger
någonstans där en lyssnare kan namnge den och nå den. På en vanlig
sida är det mesta innehållet upprepat: sidhuvudet, menyn, sidfoten
och ofta en sidopanel ser likadana ut på varje sida på webbplatsen,
och det som är nytt ligger någonstans i mitten. En seende besökare
tittar direkt dit. Den som använder skärmläsare på en sida utan
landmärken får i stället lyssna sig förbi samma sidhuvud och samma
meny på varje sida, eller gissa hur många rubriker som ska hoppas
över.

WCAG:s egen teknik för landmärken, ARIA11, anges som ett
tillräckligt sätt att uppfylla tre framgångskriterier. Ett av dem
kräver ett sätt att hoppa förbi innehållsblock som upprepas mellan
sidor; ett annat kräver att den struktur som en seende läsare får ut
av layouten också finns tillgänglig för programvara. För en
offentlig webbplats i Sverige är kriterierna ett lagkrav och inte
bara god sed: DOS-lagen hämtar sina krav ur EN 301 549, och den
standarden vilar i sin tur på WCAG.

Kostnaden för att uppfylla kriterierna på det här sättet är liten
när sidan byggs av `header`, `nav`, `main` och `footer` från början:
semantiken följer med elementet, och det finns inget extra att
underhålla. Att i efterhand föra in landmärken i en layout av
nästlade `div`-element kostar mer, men arbetet är till största delen
mekaniskt.

Två gränser är värda att känna till. Den första är att
specifikationen låter vanliga webbläsare avgöra själva om de
erbjuder navigering mellan landmärken, så den som använder
tangentbord utan skärmläsare har oftast ingen nytta av landmärkena
på egen hand, och en synlig länk som hoppar förbi menyn gör
fortfarande nytta. Den andra är att fler landmärken inte gör en sida
lättare att använda. Varje landmärke är en rad i en lista som någon
måste lyssna sig igenom, och en sida där varje block är en namngiven
region låter som en innehållsförteckning på femtio rader.
Specifikationen reserverar `region` för innehåll som är viktigt nog
att finnas med i en sammanfattning av sidan, och ber att rollen bara
används när ingen av de andra rollerna beskriver syftet.

Så ser det ut i praktiken

Landmärken hör till den del av en sida som ögat inte ser, och de tre
fallen här visar samma sak från olika håll: ett fel i dem syns i en
kontroll som letar efter det, aldrig i en skärmbild.

Det första kom under arbetet med att ta hela webbplatsen till WCAG
2.2 på nivå AA. Automatiseringen kör en regelmotor för
tillgänglighet med reglerna för bästa praxis aktiverade, inte bara
reglerna för överensstämmelse, vilket är en skillnad på trettio
regler. En av de extra reglerna fallerade i samma ögonblick som den
slogs på, eftersom varumärkessymbolen låg utanför alla landmärken på
varje undersida. Skärmen avslöjade ingenting av det.

Det andra förklarar varför det första hade passerat obemärkt. Bland
elva fel som webbläsaren hade kallat friska låg två i själva
kontrollerna snarare än i sidorna, och ett av dem var att
regelmotorn hade kört sjuttio av sina hundrafem regler. Regeln som
skulle ha fångat det saknade landmärket fanns helt enkelt inte med i
uppsättningen. Slutsatsen som sidan drar är kort: en
regeluppsättning som inte innehåller regeln kan inte upprätthålla
den.

Det tredje gällde en sida utanför huvudwebbplatsen. Landningssidan
framför företagets egen git-forge hade varit en manuellt underhållen
kopia av huvudwebbplatsens design, och varenda skillnad som någonsin
hittats mellan de två visade sig vara ett misstag snarare än ett
beslut. En av de fem var att det saknades både `main`-landmärke och
huvudrubrik på samtliga sidor, och inte en enda av de fem syntes i
en skärmbild. Kopian togs bort, och landningssidan byggs nu av
huvudwebbplatsens egna mallar, så den ärver samma struktur i stället
för att efterlikna den.

Var det går fel

På skärmen syns misstag med landmärken aldrig, men i en skärmläsare
hörs de tydligt. Här är de vanligaste.

Innehåll hamnar utanför alla landmärken. En logotyp, ett
cookiemeddelande eller en språkväljare placeras före `header` eller
efter `footer`, och den som rör sig mellan landmärken hoppar förbi
det. Regeln `region` i axe rapporterar allt innehåll som inte ligger
i ett landmärke, men den är märkt som bästa praxis snarare än som
ett WCAG-fel, så en körning som är begränsad till WCAG-taggarna kör
den aldrig. Slå på reglerna för bästa praxis, och flytta det
vilsekomna elementet in i det landmärke där det hör hemma.

Samma roll förekommer två gånger med samma namn. Två `nav`-element,
ett i sidhuvudet och ett i sidfoten, läses båda upp med samma
rollnamn, och lyssnaren får gissa vilket som är vilket. Ge vart och
ett en kort, tydlig etikett med `aria-label` eller
`aria-labelledby`, och lämna rollen utanför etiketten. Skärmläsaren
lägger själv till rollnamnet efter etiketten, så en navigering med
etiketten ”Webbplatsnavigering” får ordet navigering uppläst två
gånger i rad.

Ett andra `main` eller `banner` dyker upp. En `div` får
`role="main"` eller `role="banner"` för att en komponent ska kännas
viktig, eller så sveper en mall in en undersida i ett eget `main`,
och sidan presenterar nu två av en roll som den bara skulle ha en
av. Specifikationen begär högst en `banner`, en `main` och en
`contentinfo` per sida, och axe har en regel för var och en av dem.
Kontrollera listan över landmärken efter varje ändring av layouten,
och låt de inbyggda elementen bära rollerna överallt där de kan.

Varje block blir en region. Ett komponentbibliotek ger varje
`section` en `aria-label` som standard, och listan över landmärken
fylls av rubriker från kort. Namnge en `section` bara när en läsare
skulle vilja hoppa dit från var som helst på sidan.

En sida som är uppbyggd som skissen nedan ger en lyssnare fem
tydligt åtskilda stopp:

```html
<header><!-- logo, search --></header>
<nav aria-label="Site"><!-- menu --></nav>
<main>
    <h1>Prices</h1>
    <section aria-labelledby="hosting">
        <h2 id="hosting">Hosting</h2>
    </section>
</main>
<footer><!-- contact, legal --></footer>
```

Läs mer

  * WAI-ARIA 1.2: Landmark Roles — de åtta rollerna, vad var och en
är till för och vilka av dem som måste ha en etikett.

  * Landmark Regions — W3C:s guide för den som skriver uppmärkning,
om att välja roller, ge upprepade landmärken etiketter och hålla
allt innehåll inuti ett landmärke.

  * HTML Accessibility API Mappings 1.0 — vilka HTML-element som
blir vilka roller, bl.a. när `header`, `footer`, `aside` och
`section` räknas som landmärken.

  * ARIA11: Using ARIA landmarks to identify regions of a page —
WCAG-tekniken, med dess testprocedur och de framgångskriterier som
den uppfyller.

hDen här sidan på webben	URL:https://engineer.company/sv/glossary/landmark/	engineer.company	70
