Lokalisering

Vad det är

Lokalisering är arbetet med att anpassa en produkt till en bestämd
marknad: språket, och med det de konventioner som läsarna förväntar
sig för datum, tal, priser, namn, adresser och ordningen i en lista.
W3C definierar det som anpassning av en produkt, en applikation
eller innehållet i ett dokument till de språkliga, kulturella och
övriga krav som gäller på en viss målmarknad, och kallar en sådan
marknad en locale. På engelska stavas ordet localization eller
localisation, och det förkortas l10n, efter de 10 bokstäverna mellan
det första l:et och det sista n:et.

W3C tillägger att lokalisering ofta uppfattas som en synonym till
översättning av användargränssnittet och dokumentationen, och att
uppgiften ofta är betydligt mer komplex. Listan över vad som kan
behöva anpassas omfattar format för tal, datum och tid; valuta;
tangentbordslayout och hur tangentbordet används; sortering;
symboler, ikoner och färger; text och grafik som en kultur kan
missförstå eller uppfatta som stötande; lagkrav; formatet på
adresser, postnummer och telefonnummer och ordningen mellan namnen;
och de krav som varje skriftsystem ställer för att texten ska vara
läsbar. Där affärsseden skiljer sig, med bokföring som W3C:s
exempel, kan anpassningen innebära att logiken, den visuella
utformningen eller presentationen av produkten måste tänkas om.

Lokalisering bygger på internationalisering och kommer efter den.
Internationaliseringen görs en gång, i koden, så att ingenting som
gäller en enskild marknad byggs in i den. Lokaliseringen görs för
varje locale, i data som koden läser: de översatta meddelandena och
de konventioner som gör om ett lagrat datum eller belopp till den
text som läsaren förväntar sig. En produkt som är väl
internationaliserad kan få en ny locale utan att koden ändras; en
som inte är det måste ändras på nytt för varje marknad den går in
på.

De flesta konventionerna behöver teamet inte ta fram själv.
Unicode-konsortiets projekt CLDR samlar in dem för över 100 språk,
granskade av modersmålstalare och språkexperter, och projektets eget
exempel är fillistan i en telefon: formatet på datumen, talen,
enheterna för filstorlekarna och den alfabetiska ordningen varierar
alla med språket och kommer oftast från CLDR. Projektet uppger att
dess data finns inbyggd i alla moderna operativsystem och webbläsare
och i språk som Java, C#, Swift och JavaScript. En produkt får
alltså de flesta av sina format från plattformen, förutsatt att
koden ber plattformen om dem i stället för att skriva dem själv.

Varför det spelar roll

En produkt som är översatt men inte lokaliserad känns främmande.
Varje etikett står på svenska, och ändå kommer månaden först i
datumet, priset har dollartecken och ortlistan placerar Örebro bland
O:na. Svenska läsare märker var och en av detaljerna direkt, och var
och en säger dem att produkten är gjord för någon annan.

Vissa av avvikelserna ändrar vad läsaren förstår. Strängen
10/11/2026 är för en amerikansk läsare den 11 oktober och för en
brittisk den 10 november; båda är giltiga datum, så inget fel
uppstår, och en av de två läsarna agerar på fel dag. Strängen 1,234
betyder ettusen tvåhundratrettiofyra på engelska och en komma två
tre fyra på svenska, en skillnad på en faktor tusen i en mängd eller
ett pris. En felaktig översättning ser fel ut. En felaktig
konvention ser rätt ut och läses fel.

W3C:s lista når också bortom skärmen. Lagkraven skiljer sig mellan
marknader, och det gör även sättet att driva en verksamhet, så en
locale kan kräva andra villkor, andra uppgifter på fakturan eller
ett annat köpflöde. Det är beslut för verksamheten, och de hör hemma
i planen för en locale innan det första meddelandet översätts.

Kostnaden gäller per locale, och den tar aldrig slut. Varje nytt
meddelande måste översättas till varje språk, varje release måste
läsas igenom i varje locale innan den går ut, och varje marknad har
sina egna konventioner att kontrollera. Ett team som lägger till ett
språk lägger det arbetet på varje senare release, och därför är
beslutet att gå in på en marknad också ett beslut om
releaseprocessen.

Så ser det ut i praktiken

Plattformen gör det mesta när koden ger den ett värde och en locale.
I JavaScript tar formateringsobjekten i `Intl` emot båda och
returnerar text:

```js
const when = new Date("2026-10-27T12:00:00Z");
const money = { style: "currency", currency: "DKK" };
for (const locale of ["en-US", "en-GB", "da", "nb", "sv", "uk"]) {
  const date = new Intl.DateTimeFormat(locale, { dateStyle: "short" });
  const price = new Intl.NumberFormat(locale, money);
  console.log(locale, date.format(when), price.format(800));
}
```

I Node.js 25, som har data från CLDR 47, skriver koden ut ett och
samma datum och ett pris på 800 danska kronor på sex sätt:

```text
en-US 10/27/26 DKK 800.00
en-GB 27/10/2026 DKK 800.00
da 27.10.2026 800,00 kr.
nb 27.10.2026 800,00 DKK
sv 2026-10-27 800,00 Dkr
uk 27.10.26 800,00 DKK
```

Koden har inte valt något av detta. Den danska läsaren ser kr., den
svenska Dkr, eftersom kr i Sverige betyder svenska kronor, och den
norska och den ukrainska läsaren ser valutakoden. Ordningen mellan
dag och månad, skiljetecknen, decimalkommat och valutans placering
hämtas alla ur locale-data. I den faktiska utdatan är tecknet mellan
beloppet och valutan ett hårt mellanslag, U+00A0, som håller ihop de
två på samma rad.

Sortering fungerar på samma sätt. Sex danska ortnamn, sorterade för
tre locales:

```js
const towns = ["Aabenraa", "Ærø", "Åkirkeby", "Odense", "Østerbro", "Vejle"];
for (const locale of ["en", "da", "sv"]) {
  const order = new Intl.Collator(locale).compare;
  console.log(locale, towns.toSorted(order).join(", "));
}
```

```text
en Aabenraa, Ærø, Åkirkeby, Odense, Østerbro, Vejle
da Odense, Vejle, Ærø, Østerbro, Aabenraa, Åkirkeby
sv Aabenraa, Odense, Vejle, Åkirkeby, Ærø, Østerbro
```

Engelska behandlar æ, ø och å som varianter av a och o. Danska
placerar Æ, Ø och Å efter Z och sorterar den gamla stavningen Aa som
Å, så Aabenraa flyttar från första till näst sista plats. Svenska
ställer sina egna Å, Ä och Ö efter Z och sorterar Æ tillsammans med
Ä och Ø tillsammans med Ö, men räknar Aa som två a, så Aabenraa står
först även för en svensk läsare. Varje ordning är rätt för sina
läsare, och en dansk läsare som letar efter Aabenraa nära slutet av
en lista sorterad för engelska har goda skäl att tro att orten
saknas.

En webbplats byggd med Hugo har samma verktyg i sina mallar. Hugos
dokumentation skickar ett belopp genom `lang.FormatCurrency`:

```text
{{ 512.5032 | lang.FormatCurrency 2 "USD" }}
```

En engelsk sida visar det som $512.50, en fransk som 512,50 $US och
en tysk som

512,50 $, och `lang.FormatNumber` och `lang.FormatPercent` gör samma
sak för vanliga tal och procentsatser.

Lokalisering ingår i en av den här webbplatsens tjänster. Tjänsten
Internationalisering och lokalisering beskriver målet som mjukvara
som känns naturlig på varje marknad kunden säljer på, inklusive
datum, valutor och hur namn sorteras. Bland resultaten finns en
innehållskontroll mellan språken. Den säger ifrån när en
översättning tappar en siffra som står i den engelska texten, eller
när ett språk använder en notation som inte hör hemma där, och den
hittade två danska beskrivningar som saknade ett mätvärde och sexton
ukrainska textavsnitt som citerade på engelskt sätt.

Var det går fel

Lokalisering budgeteras som översättning. Planen för en ny marknad
omfattar meddelandefilerna och inget annat, så produkten lanseras på
det nya språket med den gamla marknadens datum, priser, adresser och
sorteringsordning, och luckorna upptäcks av kunderna. Planera varje
locale utifrån hela W3C:s lista, avgör vilka punkter som gäller just
den marknaden, och låt en läsare med språket som modersmål granska
den färdiga produkten snarare än meddelandefilerna.

Ett språk förväxlas med en locale. `en` säger inte om den 27 oktober
skrivs `10/27/26` eller `27/10/2026`, och utdatan ovan visar att de
två engelska locales är oense om både ordningen och årtalets format.
En produkt som bara lagrar språket måste gissa resten, och den
gissar på en marknads konventioner för alla andra. Lagra en
fullständig tagg som `en-GB` eller `sv-SE` för varje användare,
hämta den från en uttrycklig inställning där en sådan finns, och
skicka den vidare till varje formateringsanrop.

Valutan gissas utifrån locale. CLDR:s specifikation säger det rakt
ut: ett belopp får aldrig skickas mellan system utan en känd
valutakod, annars riskerar man att en användare läser talet 3,5 som
3,50 dollar och en annan som 3,50 euro. Den tillägger att
valutakoden för ett belopp är oberoende av läsarens språk och att
bara dåligt utformad programvara saknar koden och tvingas gissa
valutan utifrån locale. I Skandinavien blir gissningen fel utan att
det märks, eftersom danska, norska och svenska var för sig förkortar
sin egen valuta kr, så ett pris som lagrats som 800 blir 800 danska
kronor för den ena läsaren och 800 svenska kronor för den andra.
Lagra varje belopp med sin ISO 4217-kod och formatera det för
läsaren; en svensk läsare ser då ett danskt pris som 800,00 Dkr,
precis som i utdatan ovan.

Listor sorteras efter kodpunkt. Standardsorteringen i JavaScript,
`sort` utan jämförelsefunktion, jämför UTF-16-kodenheter, vilket
placerar Є och І före resten av det ukrainska alfabetet och Ґ efter
Я, eftersom deras kodpunkter ligger utanför intervallet från А till
я. Sorteras listan Ялта, Ґанок, Гора, Єнот, Іван, Дуб på det sättet
blir resultatet Єнот, Іван, Гора, Дуб, Ялта, Ґанок; med `new
Intl.Collator("uk").compare` blir det Гора, Ґанок, Дуб, Єнот, Іван,
Ялта, vilket är ordningen i det ukrainska alfabetet. Sortera text
som ska visas efter läsarens locale, med `Intl.Collator` i koden
eller med databasens sorteringsregler, och behåll kodpunktsordningen
för nycklar som ingen läsare ser.

Tester jämför med formaterad text som skrivits för hand. Ett test
som förväntar sig `800,00 kr` med ett vanligt mellanslag misslyckas
mot formateringen, som sätter U+00A0 där, och samma hårda mellanslag
skiljer tusentalsgrupperna åt på norska, svenska och ukrainska.
Locale-data revideras dessutom från en CLDR-version till nästa, så
en sträng som stämde före en uppgradering av plattformen stämmer
inte nödvändigtvis efter den. Bygg den förväntade texten med samma
formatering och samma locale som koden använder, eller testa det
lagrade värdet och den locale som skickades med snarare än den
färdiga strängen.

Layouten är dimensionerad för engelska. En knapp som rymmer Save
måste också rymma Зберегти, med dubbelt så många bokstäver, och en
meny som rymmer Settings måste också få plats med det svenska
Inställningar. Fasta bredder klipper av det längre ordet eller
trycker ner det på en ny rad, och ofta är den första som ser det en
läsare på just den marknaden. Låt elementen växa med sin text,
undvik fasta bredder runt översatta ord, och granska varje locale på
den smalaste skärm som produkten stöder.

Läs mer

  * Localization vs. Internationalization — W3C:s arbetsdefinition
av lokalisering, listan över vad en locale kan behöva få anpassat
och hur lokalisering förhåller sig till internationalisering.

  * Hugo: Multilingual mode — lokaliserade datum, valutor, tal och
procentsatser i Hugos mallar, tillsammans med översättningstabeller
och URL:er per språk.

  * UTS #35, Part 3: Numbers — CLDR:s format för tal och valutor,
bland annat regeln att ett belopp alltid åtföljs av sin valutakod.

  * Unicode CLDR Project — projektet som samlar in locale-data för
över 100 språk och levererar den till operativsystem, webbläsare och
programspråk.

hDen här sidan på webben	URL:https://engineer.company/sv/glossary/localization/	engineer.company	70
