PostGIS

Vad det är

PostGIS är ett tillägg med öppen källkod till databasservern
PostgreSQL. Det låter en kolumn rymma en form, till exempel en
leveransadress, en å eller en fastighetsgräns, och låter vanlig SQL
räkna ut var formerna ligger i förhållande till varandra. På svenska
kallas sådana data oftast geodata eller spatiala data, och en
databas med PostGIS en spatial databas. Projektet började som ett
forskningsprojekt hos Refractions Research, ett konsultbolag inom
GIS och databaser, och utvecklas och släpps i dag som ett eget
projekt med öppen källkod.

Det installeras per databas med en enda sats, `CREATE EXTENSION
postgis;`, och tre saker följer med.

  * Spatiala typer. `geometry` beskriver former på ett plant plan, i
det koordinatsystem som datan samlades in i. `geography` beskriver
dem på jordens krökta yta och mäter i meter.

  * Spatiala funktioner. En stor familj funktioner vars namn börjar
med `ST_`: `ST_Intersects` och `ST_Contains` för samband, `ST_Area`
och `ST_Length` för mätning, `ST_Transform` för att flytta mellan
koordinatsystem och `ST_AsGeoJSON` för att lämna över resultatet
till en webbkarta.

  * Spatiala index. PostGIS bygger ett R-träd ovanpå PostgreSQL:s
GiST-ramverk och stöder också SP-GiST och blockintervallindex (BRIN)
för vissa sorters data.

Formerna följer Simple Features, den modell som Open Geospatial
Consortium har publicerat och som har antagits som ISO 19125:
punkter, linjer (line strings) och polygoner, deras flerdelade
varianter och samlingar av blandade typer. Varje lagrat värde bär
ett SRID, ett nummer som pekar på en rad i tabellen
`spatial_ref_sys` och talar om vad koordinaterna betyder. SRID

4326 betyder longitud och latitud i grader i referenssystemet WGS
84, det system som GPS rapporterar i. Ett projicerat system mäter i
stället i meter österut och norrut från en fast origo, och det är
exakt bara inom det område det konstruerades för. I Sverige använder
tillämpningar på nationell nivå SWEREF 99 TM, och för lokalt bruk
finns tolv lokala projektionszoner.

Rasterdata, topologi och vissa 3D-operationer kommer som separata
tillägg, `postgis_raster`, `postgis_topology` och `postgis_sfcgal`,
så att en databas bara bär de delar den faktiskt använder.

Varför det spelar roll

Beslutet som PostGIS tvingar fram är var platsdata ska bo. I en
databas utan PostGIS hamnar koordinaterna gärna i två numeriska
kolumner, medan det egentliga spatiala arbetet sker någon
annanstans: i applikationskod som loopar över rader för att räkna ut
avstånd, i ett GIS-program på skrivbordet som någon exporterar till
varje måndag, eller i en separat geografisk tjänst med en egen kopia
av datan. Varje sådan kopia glider isär. Med PostGIS blir ”vilka
kunder ligger inom två kilometer från en depå som har varan i lager”
en enda SQL-fråga som kopplar ihop lagersaldon, kundregister och
former, inom en och samma transaktion, under samma säkerhetskopior
och samma behörigheter som allt annat i databasen.

Det betyder också att spatiala data får samma garantier som resten
av databasschemat redan har. Ett CHECK-villkor kan avvisa en ogiltig
polygon redan när den skrivs in. Säkerhet på radnivå (row-level
security) kan begränsa ett regionalt team till fastigheterna i den
egna regionen. En import som fallerar rullas tillbaka i stället för
att lämna ett halvt kartskikt efter sig.

Det andra beslutet är geometry eller geography, och PostGIS-manualen
är rak på den punkten. Data som håller sig inom en stad eller ett
land lagras oftast bäst som `geometry` i en projektion vald för
området, eftersom hela funktionsuppsättningen finns och aritmetiken
är snabb. Data som spänner över kontinenter, eller vars användare
vill ha avstånd i meter mellan punkter var som helst på jorden, är
lättare att få rätt som `geography`. Den typen sköter själv
matematiken på den krökta ytan, till priset av en mindre uppsättning
funktioner.

Och ibland är svaret att PostGIS är mer än jobbet kräver. En app som
bara lagrar latitud och longitud per butik och sätter ut nålar på en
karta klarar sig med två numeriska kolumner. PostGIS gör sig
förtjänt av sin plats när det du behöver veta gäller avstånd,
inneslutning eller överlappning, eller när datan innehåller linjer
och polygoner snarare än enstaka punkter.

Så ser det ut i praktiken

PostGIS var skälet till ett databasbyte i det ena projektet och
arbetshästen under en upprensning i det andra.

En kartapplikation som besvarade spatiala databasfrågor i realtid
för många användare körde på en Microsoft SQL Server-databas, och
latensen gick ut över både kartan och tjänsterna bakom den.
Lösningen blev en flytt till PostgreSQL med PostGIS, med ett schema
utformat för spatiala data, GiST- och SP-GiST-index på geometri- och
geografikolumnerna och begränsningar för de spatiala koordinaterna.
Över 50 miljoner spatiala poster gick genom ETL-pipelines som
transformerade dem till EPSG:4326 på vägen in. Den genomsnittliga
svarstiden, som var 2,5 sekunder i den gamla databasen, sjönk till
under 250 millisekunder när PostGIS besvarade frågorna, en
förbättring med en faktor 10, och CPU-belastningen i backend
minskade med 65 %. Här är PostGIS skälet till ett databasbyte.

Det andra projektet började med data snarare än hastighet. Ett stort
geospatialt analysprojekt hittade över 1 000 inkonsekvenser i
geografiska dataset och tidsseriedataset. GDAL, QGIS och ArcGIS
användes för att hitta och rätta de spatiala felen, medan PostGIS
körde de spatiala databasfrågorna och den spatiala indexeringen, med
procedurer i PL/pgSQL som transformerade datan inne i PostgreSQL,
och det rensade resultatet visades i Mapbox. Körtiderna för spatiala
SQL-frågor sjönk med 35 %.

Var det går fel

Avstånd kommer tillbaka som pyttesmå decimaltal. En SQL-fråga ber om
avståndet mellan två orter och får `0.08`. Kolumnen är `geometry` i
SRID 4326, så svaret är i grader, och en längdgrad krymper från ca
111 kilometer vid ekvatorn till ingenting vid polerna. Konvertera
till `geography` för att få svaret i meter, eller flytta datan med
`ST_Transform` till ett projicerat system som passar området innan
du mäter.

En radiesökning läser varenda rad. Tabellen har ett spatialt index,
men planen visar en sekventiell skanning. Den vanliga orsaken är ett
filter skrivet som `ST_Distance(a, b) < 500`. Manualens lista över
funktioner som använder indexet av sig själva tar med `ST_DWithin`
men inte `ST_Distance`. Att linda in den indexerade kolumnen i en
typkonvertering eller en transformering har samma effekt, eftersom
ett index på `geom` inte säger någonting om `geom::geography`.

```sql
i-- en geography-kolumn, indexerad som den lagras, mätt i meter		engineer.company	70
CREATE INDEX depots_geog_idx ON depots USING GIST (geog);

SELECT id FROM depots
WHERE ST_DWithin(geog, ST_MakePoint(12.57, 55.68)::geography, 500);
```

Om datan måste stanna i en `geometry`-kolumn i 4326 kan du antingen
lägga till en `geography`-kolumn som den här och indexera den, eller
skapa indexet på samma uttryck som SQL-frågan använder. Kör
`ANALYZE` efter en massinläsning, så att planeraren vet att indexet
är värt att ta.

Punkterna hamnar i havet. Varje form behåller sitt mönster men
ligger på fel plats, ofta på en annan kontinent. Två misstag ger det
här. `ST_SetSRID` märker bara om en geometri och låter dess tal vara
som de är, så om den används där `ST_Transform` var avsedd stämplas
meter som grader. Det andra är att longitud och latitud har bytt
plats någonstans uppströms: PostGIS förväntar sig, precis som
GeoJSON, x före y, alltså longitud före latitud. Använd `ST_SetSRID`
bara för att deklarera vad talen redan är och `ST_Transform` för att
räkna om dem, och testa varje import med en punkt vars läge du
känner till.

Area- och överlappsberäkningar kastar fel. En import från en
shapefil går igenom, och senare fallerar `ST_Intersection` med ett
topologiundantag. PostGIS lagrar ogiltig geometri med avsikt, så att
den kan hittas och lagas, och en polygon vars gräns korsar sig själv
är ogiltig. Kontrollera med `ST_IsValid`, laga med `ST_MakeValid`,
som behåller varenda ursprunglig hörnpunkt, och lägg till ett
CHECK-villkor så att en dålig form avvisas redan i dörren i stället
för att upptäckas i en rapport.

Läs mer

  * PostGIS Documentation — projektets egen ingång till manualen,
FAQ:n och utbildningsmaterialet.

  * Data Management — geometry och geography, SRID, giltighetsregler
och de tre indextyperna, så som manualen definierar dem.

  * Spatial Indexing — workshopens kapitel om omslutande rektanglar
och om de funktioner som använder ett index utan att bli tillsagda.

  * ST_DWithin — referenssidan för avståndstestet, med enheterna för
varje typ.

  * Simple Feature Access – Part 1 — OGC-standarden bakom de
geometrityper som PostGIS lagrar.

  * SWEREF 99, projektioner — Lantmäteriets beskrivning av SWEREF 99
TM och de tolv lokala projektionszonerna.

hDen här sidan på webben	URL:https://engineer.company/sv/glossary/postgis/	engineer.company	70
