{"canonical_url":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/","content_markdown":"# PostgreSQL\n\n## Vad det är\n\nPostgreSQL är en relationsdatabas med fri och öppen källkod. Den körs som en server, lagrar data i\ntabeller, besvarar SQL-frågor och gör varje transaktion odelbar: antingen genomförs hela\ntransaktionen eller ingenting av den. De flesta som arbetar med den säger Postgres, och projektet\nräknar båda namnen som sina egna. Ställ frågan ”Vad är PostgreSQL?” till en erfaren utvecklare och\nsvaret blir ofta kort: det är den allmänna databas som ett nytt system börjar på när ingen har ett\nsärskilt skäl att välja en annan.\n\nDen är äldre än det mesta av den mjukvara som i dag ligger ovanpå den. Projektet POSTGRES startade\nvid University of California i Berkeley under professor Michael Stonebraker, och implementationen\ninleddes 1986. År 1994 lade Andrew Yu och Jolly Chen till en SQL-tolk och släppte resultatet som\nPostgres95. Två år senare bytte det namn till PostgreSQL, och versionsnumren började om på 6.0 för\natt fortsätta den serie som Berkeley hade påbörjat. Projektet beskriver själv systemet som\nobjektrelationellt: utöver tabeller och joinar kan en användare lägga till egna datatyper,\nfunktioner, operatorer, aggregatfunktioner, indexmetoder och procedurspråk, och servern behandlar\ndem som sina egna.\n\nArkitekturen är klient och server. En serverprocess äger datafilerna, och varje klientanslutning\nfår en egen process som forkas just för den anslutningen. Applikationer skickar SQL över\nanslutningen via en drivrutin för det språk de är skrivna i. Samtidigheten vilar på MVCC\n(multiversion concurrency control): en uppdatering skriver en ny version av raden i stället för att\nskriva över den gamla. Varje sats läser därför en konsekvent ögonblicksbild, läsare väntar aldrig\npå skrivare och skrivare väntar aldrig på läsare.\n\nVar hamnar den bland alternativen? Bredvid MySQL och MariaDB som de andra relationsdatabaserna med\nöppen källkod, bredvid Oracle och Microsoft SQL Server som de kommersiella, bredvid SQLite som den\ninbäddade databasen som lever inne i ett enda program, och mot dokumentdatabaser som MongoDB, som\nlagrar poster utan ett fast schema.\n\n## Varför det spelar roll\n\nValet av databas är ett beslut som ett team lever med i åratal, eftersom datan överlever koden som\nskrivs mot den. PostgreSQL är det förstaval man sällan ångrar, av tre skäl som en köpare kan\nkontrollera själv.\n\nDet första är kostnad och inlåsning. PostgreSQL släpps under PostgreSQL License, en kort och\ntillåtande licens i samma familj som BSD och MIT. Det finns alltså ingen avgift per processorkärna,\ningen licensrevision och ingen leverantör som kan ändra villkoren. Amazon, Microsoft och Google\nsäljer den alla tre som hanterad tjänst, i AWS, Azure och Google Cloud, och samma databas körs på en\nbärbar dator. Att byta driftmiljö blir därför en flytt av data snarare än en omskrivning av\napplikationen.\n\nDet andra är bredden. En och samma server täcker relationstabeller, JSON-dokument i\n`jsonb`-kolumner, fritextsökning, geospatiala databasfrågor genom tillägget PostGIS och schemalagda\njobb genom `pg_cron`. Varje sådan del är en separat produkt som teamet slipper driva, säkra, ta\nsäkerhetskopior av och rekrytera kompetens för. För de flesta produkter avgörs valet mellan\nPostgreSQL och MySQL just här: för vanliga läsningar och skrivningar fungerar båda bra, och\nskillnaden syns när arbetet kräver rikare typer, striktare villkor eller ett tillägg.\n\nDet tredje är livslängden. Projektet släpper en huvudversion om året och stöder var och en i fem\når, så en uppgradering kan planeras i stället för att tvingas fram av en nödsituation. PostgreSQL\n18, som släpptes i september 2025, lade till asynkron I/O och en inbyggd funktion för tidsordnade\nUUID, och SQL som skrevs för versioner tio år äldre fungerar i regel oförändrad på den.\n\nAvvägningarna är verkliga. En process per anslutning gör anslutningar dyra, så en applikation med\nhög belastning behöver en anslutningspool. PostgreSQL skalar lättare upp, på en större maskin, än\nut över flera. Den som behöver skalbarhet för skrivningar över många servrar får ta till\npartitionering, replikering eller ett tillägg, och vart och ett lägger till driftbörda. Och\nstandardinställningarna är anpassade för en liten maskin, så en seriös installation behöver en\ngenomtänkt konfiguration.\n\n## Så ser det ut i praktiken\n\nMånga av projekten på den här webbplatsen körs på PostgreSQL, och tre av dem visar tre olika sätt\natt luta sig mot den.\n\nPå en plattform blev databasen hela dataskiktet.\n[Varje läsning och skrivning går genom någon av 1 275 lagrade funktioner](/sv/portfolio/designed-a-function-first-postgresql-data-layer/)\ni 34 scheman, och API:t, skrivet i Go, har ingen direkt åtkomst till någon tabell. Rollen som API:t\nloggar in som, `mariner`, har EXECUTE på funktionerna och USAGE på schemana och ingenting annat,\nungefär 4 000 explicita behörigheter. Funktionerna körs som SECURITY DEFINER under en separat\nägarroll utan inloggning och med en fast `search_path`. Åtkomstgränsen upprätthålls av själva\nPostgres. Priset är att ett nytt fält innebär en databasmigrering och en ändring i en funktion.\n\nI en applikation med tenants, platser och dagliga mätvärden för el var uppgiften trimning snarare\nän design, och målet var 10 gånger snabbare utan att arkitekturen gjordes om. GiST-index för de\nspatiala data, sammansatta index på tenant-ID och datumintervall,\n[intervallpartitionering av tabellen med eldata per dag och månad](/sv/portfolio/accelerated-postgresql-performance-by-10x/)\noch SQL-frågor som skrevs om efter att deras planer lästs med `EXPLAIN ANALYZE` gjorde svarstiderna\nför databasfrågor 10 gånger snabbare och minskade resursanvändningen med 40 %.\n\nOch på en plattform med långsamt bakgrundsarbete ligger jobbkön i samma databas.\n[River håller sin kö i PostgreSQL](/sv/portfolio/moved-slow-work-onto-a-river-job-queue/), så\nett jobb och de rader det rör committas eller rullas tillbaka tillsammans. Bakom den finns 15\nworker-moduler, 8 schemalagda uppgifter och 20 `pg_cron`-jobb som rensar partitioner, roterar salt\noch uppdaterar aggregat. Sidan säger gränsen rakt ut: vid en viss volym slutar en kö i Postgres\natt vara rätt svar, och en rörlig del mindre var värd mer än marginal som ingen skulle använda.\n\n## Var det går fel\n\nPostgreSQL tappar sällan data. Däremot överraskar den folk, och överraskningarna har några\nvälbekanta former.\n\n**Tabellen växer medan antalet rader står still.** En `UPDATE` eller `DELETE` lämnar kvar den\ngamla radversionen tills `VACUUM` tar bort den, eftersom en annan transaktion fortfarande kan läsa\nden. En transaktion som står öppen i timmar håller tillbaka den städningen för hela databasen, och\nstandardinställningarna för autovacuum passar små tabeller. Stäng inaktiva transaktioner, trimma\nautovacuum per tabell för de stora och lägg data som löper ut i partitioner, så att en gammal månad\nkan tas bort i ett svep i stället för rad för rad. Vacuum gör också ett andra jobb.\nTransaktions-ID:n är 32 bitar, varje tabell måste gås igenom av vacuum minst en gång per två\nmiljarder transaktioner, och en server som hamnar för långt efter vägrar nya skrivningar för att\nskydda datan.\n\n**Minnet tar slut vid första trafiktoppen.** Varje anslutning är en serverprocess med eget minne,\noch standardgränsen är 100 anslutningar. Tjugo applikationsinstanser med en pool på femtio var ber\nom tusen processer. Sätt en anslutningspool som PgBouncer framför databasen och dimensionera varje\napplikations pool efter arbetet, vilket oftast blir en handfull anslutningar per instans.\n\n**En databasfråga som tog millisekunder börjar ta sekunder.** Planeraren valde en annan plan när\ndatan växte, ofta för att statistiken blev föråldrad eller för att indexen byggdes för förra årets\ndatabasfrågor. Läs planen innan du ändrar något, uppdatera statistiken med `ANALYZE` och indexera\ndet villkor som SQL-frågan faktiskt filtrerar på:\n\n```sql\nEXPLAIN (ANALYZE, BUFFERS)\nSELECT id, total FROM orders\nWHERE customer_id = 42 AND placed_at \u003e= '2026-01-01';\n```\n\n**Infogningar går långsammare när tabellen blir stor.** Slumpmässiga UUID som primärnycklar hamnar\növerallt i B-trädindexet, så varje infogning rör en ny sida och indexet fragmenteras. Tidsordnade\nidentifierare undviker det:\n[en plattform gjorde UUID v7 till standardnyckel genom `uuidv7()` i PostgreSQL 18](/sv/portfolio/quicker-answers-from-a-better-choice-of-key/),\noch nya rader sorteras in i indexet i stället för att strös ut över det.\n\n## Läs mer\n\n- [What Is PostgreSQL?](https://www.postgresql.org/docs/current/intro-whatis.html)\n  — projektets egen definition, med de egenskaper och tilläggspunkter den räknar upp.\n- [A Brief History of PostgreSQL](https://www.postgresql.org/docs/current/history.html)\n  — Berkeley, Postgres95 och namnbytet, berättat av dem som var med.\n- [Concurrency Control: Introduction](https://www.postgresql.org/docs/current/mvcc-intro.html)\n  — hur ögonblicksbilder låter läsningar och skrivningar pågå utan att blockera varandra.\n- [Routine Vacuuming](https://www.postgresql.org/docs/current/routine-vacuuming.html)\n  — döda radversioner, autovacuum och omslag av transaktions-ID (wraparound) i sin helhet.\n- [Using EXPLAIN](https://www.postgresql.org/docs/current/using-explain.html)\n  — hur du läser en exekveringsplan, med genomarbetade exempel.\n- [Versioning Policy](https://www.postgresql.org/support/versioning/) — den årliga\n  huvudversionen och de fem års stöd som följer med varje.\n\n\u003chttps://engineer.company/sv/glossary/postgresql/\u003e\n","date_modified":"2026-10-20T21:59:50Z","description":"PostgreSQL för dig som väljer databas: varför den sällan är ett val man ångrar, vad den kostar i drift och de fyra fel som oftast dyker upp i produktion.","formats":{"gemtext":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/index.gmi","gopher":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/gophermap","html":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/","json":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/index.json","markdown":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/index.md","pdf":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/index.pdf"},"kind":"page","language":"sv","title":"Vad är PostgreSQL?","url":"https://engineer.company/sv/glossary/postgresql/","version":1}