{"canonical_url":"https://engineer.company/sv/glossary/software/","content_markdown":"# Mjukvara\n\n## Vad det är\n\nMjukvara är varje del av ett datorsystem som kan ändras genom att man skriver i\nstället för att man lödar: programmen, den data de bär med sig och\ninställningarna som talar om för dem hur de ska bete sig. Ordet används nästan\nalltid utan plural, i bestämd form mjukvaran, och lika ofta heter det\nprogramvara och programvaran. En enskild del kallas ett program, och något som\nen människa öppnar för att utföra en uppgift kallas oftast en app eller en\napplikation. ”Kod” brukar betyda den källkod som en utvecklare redigerar, och\nspecifikationer förkortar ibland hela begreppet till SW.\n\nDess vanliga motsats är hårdvara, den fysiska maskinen, och i glappet mellan dem\nfinns fast programvara, ofta kallad firmware. Ordlistan från NIST drar den\ngränsen genom förändring: mjukvara är datorprogram och tillhörande data som kan\nskrivas eller ändras dynamiskt medan de körs, medan firmware är den sort som\ninte kan ändras under körning. En bärbar dators operativsystem är mjukvara;\nkoden i dess tangentbordsstyrning är firmware; tangentbordet är hårdvara.\n\nInuti mjukvaran finns lager. Systemprogram, t.ex. ett operativsystem eller en\ndrivrutin, hanterar maskinen. Applikationsprogram gör något för en människa: ett\nkalkylark, en webbplats för bokningar, en meddelandeklient. Mellan dem finns\nbibliotek och programpaket, färdiga delar som båda sorterna sätts ihop av, och i\npraktiken kom det mesta av koden i en modern produkt den vägen snarare än att\nskrivas för just den.\n\nYtterligare en skillnad avgör mycket längre fram. Källkod är det som människor\nskriver och läser; en kompilator eller en tolk gör om den till instruktioner som\nen processor utför. Båda är mjukvara, men de är inte utbytbara när du köper den.\nEn leverans av enbart kompilerade filer är något som bara leverantören kan\nändra.\n\n## Varför det spelar roll\n\nDen som beställer, köper eller hyr mjukvara väljer samtidigt vem som bär dess\nunderhåll. Det som gör mjukvara attraktiv, att det inte kostar något att kopiera\nden och att det är billigt att ändra den efter leverans jämfört med att ändra en\nmaskin, är också skälet till att den aldrig blir färdig. Komponenterna som den\nbyggdes av publicerar rättelser. Operativsystem och webbläsare pensionerar\ngränssnitt. En sårbarhet offentliggörs i ett bibliotek som ingen i teamet minns\natt ha valt. Var och en av dem blir arbete för den som äger koden.\n\nDe vanliga vägarna fördelar det arbetet på olika sätt:\n\n- **Hyrd som tjänst.** Leverantören sköter uppdateringarna och servrarna. Du\n  ärver leverantörens releaseschema, prissättning och besväret med att lämna,\n  och din data ligger på leverantörens sida.\n- **Licensierad och driven av dig själv.** Du väljer när du uppgraderar, och du\n  gör också uppgraderingarna, säkerhetskopieringen och\n  säkerhetsuppdateringarna.\n- **Byggd för dig.** Den passar processen i stället för tvärtom, och budgeten\n  för underhållet är din så länge den körs. Kostnaden som avgör om det var klokt\n  kommer efter lanseringen.\n- **Öppen källkod.** Under en licens som uppfyller Open Source Definition får du\n  använda, studera, ändra och sprida den vidare. Någon måste ändå installera\n  uppdateringarna; att något är gratis att skaffa är en annan egenskap än att\n  det är gratis att driva.\n\nVilken väg du än väljer är två frågor om resultatet värda att ställa innan du\nskriver på. Vad får du vid slutet: källkoden, instruktionerna för att bygga den\noch en förteckning över vad som finns i den? Och hur ska leverantören hålla den\nsäker? Secure Software Development Framework från NIST finns delvis för det\nandra samtalet, eftersom det ger köpare och leverantörer ett gemensamt språk för\nutvecklingsmetoder. För det första samtalet definierar en rapport från NTIA en\nmaterialförteckning för mjukvara, på engelska software bill of materials eller\nSBOM, som en formell förteckning över detaljerna i, och leveranskedjans\nrelationer mellan, de komponenter som används för att bygga mjukvaran. Att be om\nen är ett billigt sätt att se hur mycket av det du betalar för som har skrivits\nav någon annan.\n\n## Så ser det ut i praktiken\n\nAtt veta vad som levererades är den del som team hoppar över. På en plattform\nflyttades säkerhetsarbetet från åsikter in i bygget: i\n[ett kontinuerligt säkerhetsprogram](/sv/portfolio/ran-a-continuous-security-scanning-programme/)\ngenereras en materialförteckning för programvaran vid varje bygge med Anchore\noch Syft, Dependabot bevakar 6 ekosystem, CodeQL och ZAP analyserar koden och\nden körande instansen, och de actions från tredje part som bygget använder pekas\nut med en commit-hash, aldrig med en tagg som kan flyttas. Vid sidan av\nautomatiseringen finns 21 skriftliga säkerhetsgranskningar, bland dem en\nhotmodell. En sårbarhet som de konfigurerade kontrollerna känner igen kan få bygget att misslyckas. Sidan säger också rakt ut vad det kostar: mängden\nfynd kräver en triagering som aldrig tar slut.\n\nAtt få mjukvara från en ändring till produktion är den andra halvan. Där\nreleaser hade byggt på att någon kom ihåg en följd av manuella steg, och gjorde\ndem lite olika varje gång,\n[sparade automatiserade pipelines för bygge, test och driftsättning uppskattningsvis 4 000 timmar](/sv/portfolio/streamlined-ci-cd-processes-saving-4000-hours/)\noch gjorde releaserna snabbare och mer tillförlitliga. Vinsten kom av att vägen\nvar identisk varje gång, inte av att någon var mer försiktig.\n\nGränsen mellan mjukvara och hårdvara är dessutom högst praktisk på en arbetsbänk\nför reparationer.\n[Reparationer av bärbara datorer](/sv/portfolio/diagnosed-and-repaired-laptop-hardware/)\nomfattade skärmar, gångjärn, tangentbord och moderkort, och mjukvaruproblem i\nLinux, Windows och Mac. En bärbar dator som inte startar kan bero på laddaren,\nkortet eller batteriet, så arbetet började med att hitta det verkliga felet\ninnan något rördes.\n\n## Var det går fel\n\n### En säkerhetsvarning blir en veckas utgrävning\n\nEn sårbarhet offentliggörs i en spridd komponent, och ingen kan säga vilka av\norganisationens system som innehåller den. Förteckningen har bara funnits i\nfolks huvuden och i låsfiler som ingen läser, så den måste återskapas under\npress, system för system. Generera en materialförteckning som en del av varje\nbygge och spara den tillsammans med den release som den beskriver. Frågan\n”berörs vi?” blir då en sökning.\n\n### Releaser beror på vem som gör dem\n\nDriftsättningen fungerar när en person kör den och går sönder när en annan gör\ndet, och skillnaden visar sig vara ett steg som bara finns i någons minne. Varje\nrelease blir en liten improvisation. Lägg hela vägen i en pipeline som bygger,\ntestar och driftsätter på samma sätt varje gång, och behandla varje manuellt\nsteg som finns kvar som en defekt att ta bort.\n\n### Budgeten slutar vid lanseringen\n\nTvå eller tre år senare känns varje uppdatering riskabel, ramverket ligger flera\nhuvudversioner efter, och det enda förslaget på bordet är att skriva om allt.\nMjukvaran betalades som en byggnad och lämnades sedan i fred, medan allt runt\nomkring den fortsatte att röra sig. Avsätt en stående budget för underhåll,\nuppgradera beroenden i små regelbundna steg medan varje steg fortfarande är\nlitet, och räkna med att plattformarna under den ändras i sin egen takt.\n\n### Ett namn står still medan koden bakom det ändras\n\nSamma bygge ger olika resultat på två olika dagar utan någon commit emellan.\nNågonstans pekar en referens på ett rörligt mål: ett versionsintervall, en\n`latest`-tagg, en CI-action som refereras med en tagg som ägaren kan flytta. Lås\nkod från tredje part till en exakt version eller, där taggar kan flyttas, till\nen commit-hash, committa låsfilen och låt en bot föreslå uppdateringarna, så att\nvarje ändring kommer fram som en diff som går att granska.\n\n## Läs mer\n\n- [NIST CSRC Glossary: software](https://csrc.nist.gov/glossary/term/software)\n  — definitionerna som publikationerna från NIST använder, bl.a. den som\n  skiljer mjukvara från firmware.\n- [NIST SP 800-218, Secure Software Development Framework](https://csrc.nist.gov/pubs/sp/800/218/final)\n  — en kärna av metoder för att bygga mjukvara med färre sårbarheter, skriven\n  så att köpare kan använda den med sina leverantörer.\n- [NTIA: The Minimum Elements for a Software Bill of Materials](https://www.ntia.gov/report/2021/minimum-elements-software-bill-materials-sbom)\n  — vad en förteckning över komponenterna i mjukvara måste innehålla för att\n  vara till nytta.\n- [The Open Source Definition](https://opensource.org/osd)\n  — de tio kriterier som en licens måste uppfylla innan mjukvara som släpps\n  under den räknas som öppen källkod.\n\n\u003chttps://engineer.company/sv/glossary/software/\u003e\n","date_modified":"2026-11-12T05:34:23Z","description":"Vad som räknas som mjukvara, var den slutar och hårdvaran tar vid, varför den är en löpande kostnad att äga och hur du vet vad du faktiskt levererade.","formats":{"gemtext":"https://engineer.company/sv/glossary/software/index.gmi","gopher":"https://engineer.company/sv/glossary/software/gophermap","html":"https://engineer.company/sv/glossary/software/","json":"https://engineer.company/sv/glossary/software/index.json","markdown":"https://engineer.company/sv/glossary/software/index.md","pdf":"https://engineer.company/sv/glossary/software/index.pdf"},"kind":"page","language":"sv","title":"Vad är mjukvara?","url":"https://engineer.company/sv/glossary/software/","version":1}