{"canonical_url":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/","content_markdown":"# Ubuntu\n\n## Vad det är\n\nCanonical ger ut Ubuntu, en distribution med Linux som systemkärna och de tusentals program som\nomger den, byggda, testade och patchade av en och samma utgivare enligt en kalender som meddelas i\nförväg. Ubuntu bygger på Debian och använder därför samma `.deb`-paket och samma verktyg, `apt`,\nför att installera dem. Ovanpå det kommer en egen utgivningsrytm, egna standardinställningar och\nett företag som säljer support. Samma arkiv försörjer skrivbordsdatorer, avbildningar för molnet\noch servrar direkt på hårdvara. Den här artikeln handlar om servern.\n\nUtgåvorna namnges efter år och månad, så 24.04 kom ut i april 2024. En ny utgåva kommer var sjätte\nmånad, och vartannat år är aprilutgåvan en utgåva med långtidsstöd, märkt LTS. Skillnaden ligger i\nhur länge löftet gäller. En mellanutgåva får rättelser i nio månader. En LTS-utgåva får fem års\nvanligt säkerhetsunderhåll, som en prenumeration på Ubuntu Pro förlänger till tio år genom\nExpanded Security Maintenance, och tillägget Legacy förlänger till femton.\n\nPå servrar vägs Ubuntu oftast mot två grannar. Debian är föräldern: samma paketering, men med ett\ngemenskapsprojekt i stället för ett företag bakom. Red Hat Enterprise Linux och dess ombyggen,\nt.ex. AlmaLinux och Rocky Linux, utgör den andra familjen, med eget paketformat och egna verktyg.\nAtt välja mellan de tre är mest att välja en kalender, ett supportavtal och de vanor som teamet\nredan har.\n\n## Varför det spelar roll\n\nNär ett team väl har valt Ubuntu återstår frågan om vilken Ubuntu, och det svaret bestämmer\nunderhållsbudgeten för flera år framåt.\n\nServrar hör hemma på LTS-utgåvor. En mellanutgåva går ut nio månader efter att den släppts, så en\nserver som följer dem måste gå igenom en versionsuppgradering två gånger om året för att hålla sig\npatchad. Det är mycket förändring för förmånen att få lite nyare programpaket. Mellanutgåvorna är\nplatsen där du provar vad nästa LTS kommer att föra med sig.\n\nEn LTS-utgåva har en fast uppgraderingsväg, och den är smalare än många tror. En server flyttar\nbara från en LTS till den närmast följande, utan att hoppa över någon: från 20.04 går vägen till\n24.04 via 22.04. Uppgraderingsverktyget, `do-release-upgrade`, erbjuder hoppet först efter den nya\nutgåvans första punktutgåva, så 24.04 blev standardmålet för uppgraderingar när 24.04.1 hade kommit\nut. En park som halkar två utgåvor efter behöver därför två fullständiga uppgraderingar per maskin,\nvar och en med sina egna tester.\n\nUbuntu Pro är den andra halvan av beslutet. Prenumerationen ger de fem extra åren med\nsäkerhetsrättelser, Livepatch för att lägga in rättelser i kärnan utan omstart, Landscape för att\nförvalta maskiner som en park, samt verktyg för FIPS 140-3 och för härdning enligt CIS i reglerad\nverksamhet. Den är gratis på upp till fem maskiner, vilket räcker för ett litet företag eller ett\nlabb, och därutöver är den en betald prenumeration. Den ärliga jämförelsen ställer prenumerationen\nmot kostnaden för att uppgradera enligt plan. Fem år räcker för en server som byggs om från kod.\nTio år passar den maskin som ingen vill röra, där det är bättre att betala för patchar än att\nmigrera i all hast.\n\nTill sist har Ubuntu sitt eget sätt att göra vanliga saker, och ett team som kommer från en annan\ndistribution bör avsätta tid för att lära sig dem. Nätverksgränssnitt konfigureras i YAML via\nNetplan. Brandväggen sköts oftast med `ufw`, ett gränssnitt som levereras avstängt.\nSäkerhetsuppdateringar installerar sig själva varje dag via `unattended-upgrades`, som är påslaget\nsom standard. Allt det är bekvämt när du känner till det och överraskande innan dess.\n\n## Så ser det ut i praktiken\n\nEn park av VPS-instanser med Ubuntu Linux, som hade vuxit fram en maskin i taget, är den tydligaste\nbilden av vad en oförvaltad miljö blir. Konfigurationerna hade glidit isär, och ingen hade utformat\nhur maskinerna skulle återställas eller hur de hängde ihop i nätverket. Arbetet\n[förde in alla trettio instanserna under förvaltning som en park](/sv/portfolio/managed-30-ubuntu-linux-vps-instances/):\nsäkerhetskopior kom på plats med återställningsrutiner som faktiskt testades, och\nnätverkskonfigurationen på varje instans flyttades till samma härdade baskonfiguration.\nÅterställningsvägarna var nu testade i stället för antagna, och risken för driftstopp minskade.\n\nDatabaser kördes på samma grund på ett annat ställe. Där bar Ubuntu 20.04 LTS tio VPS-instanser för\nPostgreSQL 14 och MS SQL Server 2019, en databasmiljö som\n[utformades, driftsattes och underhölls](/sv/portfolio/ran-10-postgresql-and-ms-sql-servers-on-ubuntu/)\nsom en sammanhållen helhet. Säkerhetskopiorna gick via `pg_dump` och jobb i SQL Server Agent, med\nregler för lagringstid och kopior på annan plats. Prometheus och Grafana följde CPU, minne, disk-I/O\noch mått för databasfrågor. Både databaserna och operativsystemet Ubuntu patchades enligt ett\nregelbundet schema, brandväggarna konfigurerades med UFW och åtkomsten styrdes med rollbaserad\nåtkomstkontroll. Katastrofåterställningen dokumenterades ända ner till återställning till en given\ntidpunkt och failover. De tio servrarna hade 99,9 % upptid, svarstiderna för databasfrågor\nförbättrades med 30 %, automatiseringen minskade det manuella underhållet med 50 % och frigjorde\növer tio timmar i månaden, och miljön klarade 40 % mer användartrafik utan att försämras.\n\nWebbhotell är det enklaste fallet.\n[Fyrtio webbplatser kördes på hostingservrar med Ubuntu Linux](/sv/portfolio/administered-40-websites-on-apache-and-nginx/)\nbakom en blandning av Apache och nginx, och jobbet var konfigurationen, prestandaoptimeringen och\ndet underhåll som håller webbplatser tillförlitliga under verklig trafik. Alla fyrtio drevs med hög\ntillgänglighet och god prestanda.\n\n## Var det går fel\n\n**Uppdateraren installerar en rättelse av kärnan, och servern fortsätter köra den gamla.**\n`unattended-upgrades` installerar säkerhetsuppdateringar en gång om dygnet, men alternativet\n`Automatic-Reboot` är som standard false. En ny kärna väntar därför på disken tills någon startar\nom maskinen, och tjänsterna fortsätter använda de gamla kopiorna av uppdaterade bibliotek tills\näven de startas om. Filen `/var/run/reboot-required` dyker upp när en omstart väntar. Bestäm en\npolicy i stället för att lämna det åt slumpen: sätt upp ett larm på den filen, schemalägg omstarter\ntill en lugn timme eller använd Livepatch för kärnan. En schemalagd omstart är två rader i\n`/etc/apt/apt.conf.d/50unattended-upgrades`:\n\n```text\nUnattended-Upgrade::Automatic-Reboot \"true\";\nUnattended-Upgrade::Automatic-Reboot-Time \"03:30\";\n```\n\n**En server på en gammal LTS-utgåva slutar få säkerhetsrättelser medan allt på den fortsätter att\nfungera.** Standardstödet för 20.04 tog t.ex. slut i maj 2025, och maskinen startar, svarar och\nrapporterar grönt precis som förut. Skriv upp utgåvan för varje server bredvid slutdatumet för dess\nstöd. Före det datumet kopplar du antingen på Ubuntu Pro, som bär 20.04 till maj 2030, eller\nuppgraderar en LTS i taget.\n\n**En ny regel i `ufw` läggs in, och trafiken flödar precis som förut.** `ufw` utvärderar reglerna i\nordning och den första som matchar vinner, och en vanlig `ufw allow` eller `ufw deny` hamnar efter\nde regler som redan finns. En äldre, bredare regel ovanför avgör först. Lista reglerna med deras\npositioner och lägg den specifika regeln där den hör hemma:\n\n```sh\nsudo ufw status numbered\nsudo ufw insert 1 deny from 203.0.113.7\n```\n\n**Ett paket från ett tredjepartsförråd blir kvar på en gammal, sårbar version medan resten av\nsystemet är aktuellt.** `unattended-upgrades` installerar bara från de ursprung som står i\ninställningen `Allowed-Origins`, och från början innehåller den listan bara de officiella\npaketförråden för Ubuntu. Ett förråd från en leverantör eller ett PPA som läggs till senare\nuppdateras för hand eller inte alls. Lägg till dess ursprung i listan med avsikt, eller ge paketet\nett eget schema för patchning.\n\n## Läs mer\n\n- [Ubuntu Server documentation](https://ubuntu.com/server/docs)\n  — guiderna från Canonical för att installera, konfigurera och köra Ubuntu på servrar.\n- [Ubuntu release cycle](https://ubuntu.com/about/release-cycle)\n  — rytmen på sex månader, LTS-kalendern och slutdatumet för varje utgåva.\n- [Automatic updates](https://documentation.ubuntu.com/server/how-to/software/automatic-updates/)\n  — hur `unattended-upgrades` väljer ursprung, och de omstartsalternativ som avgör när rättelserna\n  får verkan.\n- [Firewall](https://documentation.ubuntu.com/server/how-to/security/firewalls/)\n  — `ufw` från första aktiveringen till numrerade regler, med netfilter-lagret därunder.\n- [How to upgrade your Ubuntu release](https://documentation.ubuntu.com/server/how-to/software/upgrade-your-release/)\n  — `do-release-upgrade`, regeln om en LTS i taget och väntan på den första punktutgåvan.\n- [Netplan documentation](https://netplan.readthedocs.io/en/stable/)\n  — nätverkskonfigurationen i YAML som Ubuntu-servrar använder, bl.a. `netplan try` med dess\n  automatiska återställning.\n\n\u003chttps://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/\u003e\n","date_modified":"2026-10-20T21:59:50Z","description":"Vilken Ubuntu hör hemma på en server: LTS eller mellanutgåva, när Ubuntu Pro lönar sig, hur versionsuppgraderingar går till och omstarten som blir ditt jobb.","formats":{"gemtext":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/index.gmi","gopher":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/gophermap","html":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/","json":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/index.json","markdown":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/index.md","pdf":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/index.pdf"},"kind":"page","language":"sv","title":"Vad är Ubuntu?","url":"https://engineer.company/sv/glossary/ubuntu/","version":1}